Hoppa till huvudinnehåll

Vargarnas VM-äventyr blev en ekonomisk braksuccé för Baskien

Finländska supportrar under basket-VM i Spanien 2014.
Finländska supportrar under basket-VM i Spanien 2014. Bild: EPA / All Over Press finländska supportrar

Basket-VM i augusti blev en stor succé för Baskien. Regionen fick tillbaka pengarna man satsat på VM-arrangemangen sjuttonfalt. För det kan de framförallt tacka de finländska supportrarna.

Spaniens ekonomiska problem har slagit hårt mot det autonoma Baskien de senaste åren. Därför blev basket-VM en så strålande ljuspunkt. Hotellgästerna var dubbelt fler än normalt i månadsskiftet augusti-september, flygplatsen i Bilbao slog alla tidigare rekord och regionens turistmål, såsom Guggenheimmuseet, hade strålande besökarantal.

Enligt staden Bilbaos och landskapet Biscayas beräkningar drog bland annat kaféerna, restaurangerna, barerna, hotellen och museerna in 35 miljoner euro under VM-veckan. VM-turisterna från olika länder stod för 24 miljoner av det här, och det var Finland som hade med sig klart mest fans.

8 000 finländare hade tagit sig till Spanien för att heja fram Vargarna. Enligt de lokala turismmyndigheterna var en av fem turister i regionen från Finland under VM. Bara spanjorerna som reste inom landet för att följa VM-basketen utgjorde en större grupp.

Investeringen betalade sig tillbaka sjuttonfalt

Sammanlagt hade Baskien, landskapet Biscaya och staden Bilbao investerat två miljoner euro i VM-förberedelserna. Varje satsad euro gav därmed 17 euro tillbaka till regionens näringsliv. En minst sagt lyckad investering.

Hotellen drog den största nyttan, men den största enskilda kassakon var VM-parken som hade byggts upp invid Bizkaia Arenan där VM-matcherna spelades. Restaurangerna och torgstånden i VM-parken drog in nästan åtta miljoner på en vecka.

VM-arenan ligger i kommunen Baracaldo, ungefär 15 minuter från Bilbao. Baracaldos kommundirektör Alfonso García medger att det ekonomiska uppsvinget som VM-turisterna förde med sig tog honom på säng. Den största ekonomiska nyttan gav, enligt García, de tusentals finländarna som tillbringade tid vid arenan under matchdagarna.

Och enligt Iñaki Etxeguren, chef för hotellet Ercilla i centrala Bilbao, var finländarna inte bara till nytta för näringslivet i Bilbaos närområden.

- Många gjorde dagsresor till olika kulturmål längre bort, så som landskapen La Rioja och Gipuzkoa, och till och med södra Frankrike, berättar han.

Flygrutt mellan Helsingfors och Bilbao

Flygplatsen i Bilbao slog rekord i augusti. Över 200 000 utländska resenärer använde flygfältet, mer än någonsin tidigare i flygfältets historia. I slutet av augusti hade över en miljon utländska resenärer redan rest via flygfältet i år, vilket är mer än under hela rekordåret 2007. Enligt Baskiens största tidning El Correo har flygfältet "de finländska vargarna" att tacka för rekorden.

Under VM flög ett tjugotal finländska charterflyg direkt till Bilbao. De lokala myndigheterna vill fortsätta dra nytta av finländarna, och förhandlar som bäst med Finnair och några andra flygbolag om att öppna en permanent direktrutt mellan Helsingfors och Bilbao.

Imanol Pradales är den tjänsteman som ansvarar för näringslivet i Biscaya. Enligt honom förde finländarna med sig så stor ekonomisk nytta för regionen, att det lönar sig att upprätthålla nära band till Finland också i fortsättningen.

Samuli Harala, Yle Uutiset