Hoppa till huvudinnehåll

”Ge ungdomar ny chans genom att skippa intagningsprocesser”

Bild av Johannes Kananen
Bild av Johannes Kananen Bild: Yle/Isabella Mattsson johannes kananen

Johannes Kananen som undervisar i socialt arbete vid Helsingfors universitet säger att samhället borde utveckla ett system för att fånga upp ungdomar som bara gått ut högstadiet.

– Den nya chansen skulle gälla ungdomar som blivit arbetslösa efter högstadiet. Efter att ha försäkrat sig om att de här ungdomarna har en idé om vad de skulle vilja studera eller göra i livet, kunde man låta dem slippa de vanliga ansökningsprocesserna och släppa in dem på den yrkesutbildning eller annan utbildning de valt.

Det föreslår Johannes Kananen som åtgärd mot att 13 procent av de finländska ungdomarna slutar studera efter högstadiet. Han säger att han fått inspiration till förslaget från liknande internationella projekt. För att förslaget skulle fungera borde man, enligt Kananen, inför en kvot på hur många ungdomar som kan få den här andra chansen.

Att 13 procent inte fortsätter att studera är enligt Kananen är en oroväckande siffra, med tanke på att samhället blir allt mer komplicerat. Han vill ändå inte tvinga ungdomar till att studera och tror inte på att förlänga läropliktsåldern.

- Jag tror att ungdomar frivilligt måste bli engagerade för att vilja fortsätta studera. Samtidigt strävar den senaste tidens strukturpolitiska omvandlingar efter att skära ner på de offentliga utgifterna. Man ska inte skära ner med den ena handen och med den andra öka på tvången.

För lite resurser

Orsakerna till att ungdomar hoppar av skolan efter högstadiet är många, enligt Kananen. Han menar att nedskärningarna inom den offentliga sektorn lett till att marknaden fått mer utrymme i samhället.

- Min tolkning är att det här har lett till ökade klyftor mellan fattiga och rika och att chanserna i samhället inte fördelas jämt.

Ungdomsgarantin, regeringens försök att garantera arbetslösa ungdomar arbete eller praktik, ser Kananen som ett bra initiativ. Problemet med den är att det inte finns tillräckligt med resurser att stödja ungdomarna, menar han.

Läs också:
Var fjärde Hangöbo går bara högstadiet

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes