Hoppa till huvudinnehåll

Ingen idé att vänta på att bränslet blir billigare

bensinpumpar
Billigare olja betyder inte per automatik billigare bensin bensinpumpar Bild: YLE/ Bettina Aspfors etanol

Den långsamma tillväxten i världsekonomin, särskilt i Kina och Europa, har fått råoljepriset att sjunka kraftigt, men vid servicestationerna syns inte fenomenet i form av billigare bränsle. Inte ännu - och knappast senare heller.

Den minskade efterfrågan på råolja har fått priset att sjunka med 22 procent sedan slutet av juni. Då kostade råoljan 115 dollar per fat och i dag ligger världsmarknadspriset strax under 90 dollar per fat. Noteringen har till och med varit nere i 85-86 dollar per fat.

Bild: AP Graphics Bank oljeborrning

Bränslepriset följer inte med

I ett längre perspektiv har råoljepriset sjunkit med 30 procent från rekordsommaren 2008, då oljepriset låg på toppnivå, närmare 140 dollar per fat, enligt uppgifter från Oljebranschens centralförbund. Det är 35 procent högre än nu.

Under samma period har ändå den 95-oktaniga bensinen stigit i pris med 3 procent här i Finland.

Det finns också små, regionala skillnader. Nättjänsten polttoaine.net visar bränslepriserna i hela landet, och i dag hittar man den billigaste 95 oktaniga bensinen i Esbo, 1 euro 48 cent per liter, medan några orter i norra Finland fortfarande har ett literpris på 1 euro 70 cent - en skillnad på över 20 cent med andra ord.

Varför syns inte nedgången i bensinpriserna?

En orsak är att skatter och skatteliknande kostnader utgör närmare 70 procent av literpriset på bensin. Hit hör bränsleaccisen, mervärdesskatten och en försörjningsberedskapsavgift.

Det betyder att en sänkning i råoljepriset inte automatiskt betyder en lika stor sänkning av konsumentpriset på bränsle.

Eurosedlar.
Eurosedlar. sedlar

På världsmarknaden görs oljeaffärer i amerikanska dollar, och då euron är svag i förhållande till dollarn, blir råoljan dyrare för euroländerna.

Så länge vi är villiga att betala...

Så har vi det som kallas raffineringsmarginalerna, det vill säga skillnaden mellan vad oljebolagen betalar för råoljan och det pris bolagen får för sina förädlade (raffinerade) produkter (bensin, diesel och lätt brännolja).

Bolagen gagnas givetvis av höga raffineringsmarginaler, och så länge bilister betalar det pris som bensinen kostar, då finns det ingen orsak att sänka priset.

För dieselns del har raffineringsmarginalen har hållits i schack, eftersom dieselförbrukningen går hand i hand med aktiviteten i ekonomin. Därför har priset på diesel sjunkit förhållandevis mer än bensinpriset på senare tid.

Olja = världspolitik

rysslands president vladimir putin
rysslands president vladimir putin Bild: EPA/Fernando Bizerra Jr. putin

Det sjunkande råoljepriset har givetvis en stark världspolitisk dimension.

Kolumnister och analytiker frågar sig i vems intresse ligger det att oljenationen Ryssland får minskade oljeintäkter på grund av sjunkande priser? Varför vägrar Saudiarabien att sänka produktionen för att stöda prisnivån? Ett hur lågt oljepris ämnar de oljeproducerande länderna acceptera för att inte tappa marknadsandelar?

Thomas L. Friedman skriver i sin kolumn i The New York Times att det ligger i USA:s och Saudiarabiens intresse att göra livet besvärligt i Ryssland. Han hänvisar till en rubrik i Pravda i våras: Obama vill att Saudiarabien förstör den ryska ekonomin.

I somras bedömde Pekka Sutela, doktor i statsvetenskap och expert på Rysslands ekonomi, att Ryssland kan få stora problem i oljepriset börjar röra sig kring 80 dollar per fat. Då tvingas Ryssland ta till reservmedel för att täcka hål i budgeten, sade han.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes