Hoppa till huvudinnehåll

20 år sedan Finland röstade om EU - inget fullständigt äktenskap?

Europeiska unionens flagga
EU och Finland - likheter med ett 20-årigt äktenskap? Europeiska unionens flagga Bild: EPA/PATRICK SEEGER eu-flagga

Det har gått 20 år sedan Finlands folk sade ja till medlemskap i Europeiska unionen. Den 16 oktober 1994 gav den finländska folkomröstningen en ja-majoritet på 56,9 %. I Finland ansågs EU-anslutningen vara den största enskilda politiska frågan sedan 1940-talets krig.

Folkomröstningen kunde tolkas som ett klart och tydligt ja och regeringens förhandlingsvillkor med EU godkändes samma höst i riksdagen. Samma höst röstade också Sverige och Norge.

I början av 1995 anslöt sig Finland, Sverige och Österrike till det som då ännu hette Europeiska gemenskapen.

Nordisk domino

- Det var en betydelsefull folkomröstning och ett tydligt resultat, säger idag Gustav Skuthälla, pensionerad kommundirektör i Närpes.

Gustav Skuthälla och Nina Ingves
Gustav Skuthälla, f.d. kommundirektör Gustav Skuthälla och Nina Ingves Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik gistav skuthälla

År 1994 ledde han en finlandssvensk folkrörelse mot EU, tillsammans med chefredaktör Jan-Magnus Jansson.

- Om majoriteten inte hade varit så klar hade resultatet i folkomröstningen inte kunnat tolkas lika tydligt. Tanken var att Finland skulle rösta först, eftersom möjligheterna till ett ja var störst här. Sverige röstade i mitten av november med ett mindre flertal, och när Norge röstade i slutet av november fick man ett nej till EU, minns Skuthälla.

Ålänningarna fick rösta både i den finländska folkomröstningen och i en egen omröstning, efter Sverige. Då var majoriteten förkrossande stor, men mindre än hälften av ålänningarna deltog i omröstningen.

Säkerhetspolitik och grönsaksodling

Utrikes- och säkerhetspolitiken användes som argument för både ja och nej.

För Gustav Skuthälla var det de österbottniska frågorna som avgjorde nejet. Nu 20 år senare kan han visserligen medge att det inte gick som han befarat.

- Jag var helt säker på att grönsaksnäringen, som är en grundbult i Närpes näringsliv, skulle raderas ut av ett EU-medlemskap. Så har det inte gått, den har tagit större marknadsandelar än tidigare. Ingen kan vara gladare än jag att jag hade fel där, säger Gustav Skuthälla idag.

Isakssons växthus i Korpo.
Växthusnäringen klarade sig trots allt, konstaterar Skuthälla idag 20 år senare Isakssons växthus i Korpo. Bild: Yle/Christa Mäkinen isakssons växthus i korpo

Han medgav redan på valnatten att han accepterade valresultatet, men ansåg att det kräver uppoffringar av ja-sidan, eftersom omröstningsresultatet visade att folket var delat. Och gränsen mellan ja och nej gick mellan tätorterna i söder och landsbygden norr om Björneborg.

De första åren efter medlemskapet kunde man öka stöden till jordbruksnäringen, som plåster på de EU-kritiska såren. Men senare har Finland fått betala mer än man får igen, i synnerhet när EU-ländernas antal har ökat.

Finsk inskränkthet

I många svensk-österbottniska kommuner röstade över 70% av väljarna nej till EU. På valnatten ansåg Ulla Klötzer att det berodde på att man där var mer kunnig och internationellt inriktad, eftersom man följde svenska media. Den finska debatten var ensidig och tillät inte de svåra frågorna om valutaunion, federation, säkerhetspolitik.

Under valnatten var både EU-motståndare och förespråkare nöjda med resultatet, 57% för medlemskap och 43 %mot. Opinionsmätningarna visade redan på förhand hur det skulle gå.

Tudelningen av landet, som man befarade på valnatten, blev ändå inte så allvarlig som man förutspådde.

Inget fullständigt äktenskap, men det får duga

President Tarja Halonen jämförde häromdagen det 20-åriga EU-medlemskapet med ett långt äktenskap.

- Man säger att den andra parten kunde göra lite bättre ifrån sig, men det blir ändå ingen skilsmässa, jämförde Tarja Halonen.

Ett långt äktenskap - den andra kunde göra bättre ifrån sig, ändå blir det ingen skilsmässa

Allt blev inte som man tänkte sig?

- Nej inte alls. Världen har förändrats mycket sedan den tiden. Idag kunde man hellre diskutera Europa i globaliseringens tid, där kunde EU spela en viktigare roll.

Och våra erfarenheter och diskussioner om hur EU har lyckats kunde vara mer kritiska, vi kunde kräva mer av EU, säger Tarja Halonen.

Borde man då lämna EU, som diskussionen går i Storbritannien?

- Storbritannien har alltid varit en "annorlunda" medlem, påpekade Tarja Halonen.

Tarja Halonen
Nordiska allianser är inte tillräckligt, menar Halonen Tarja Halonen Bild: Foto: Yle/Jyrki Valkama tarja halonen

Hon påminner om diskussionerna förr, om Nordek och andra nordiska allianser. De har alltid varit intressanta, men de räcker inte i dagens värld.

- Vi måste acceptera en stark politik för hela Europa, sa Tarja Halonen i en intervju i anslutning Politiska journalisternas träff.

Tarja Halonen var riksdagsledamot år 1994. Just då var socialdemokraterna i opposition, men efter följande val 1995 blev hon Finlands första kvinnliga utrikesminister.

I Europas kärna?

Idag på 20-årsdagen efter EU-omröstningen utkommer en ny bok om vad som ledde Finland till EU, och hur det har gått. Författare är Jan Store, mångårig finländsk diplomat på olika poster. Han skriver om 20 år av motgångar och medgångar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes