Hoppa till huvudinnehåll

Överklassen är här igen

Laura Kolbe
Professor Laura Kolbe har forskat i överklassen i Finland. Laura Kolbe Bild: YLE/Rose-Marie Sundström mannerheimsstaty

Det finns flera tecken som tyder på att det håller på att skapas en överklass i Finland igen. Idealet har länge varit klasslöshet, skriver professor Laura Kolbe i sin nya bok.

Laura Kolbes bok om överklassen i Finland.
Laura Kolbe skriver om klasstillhörighet Laura Kolbes bok om överklassen i Finland. Bild: Yle/ Kirjapaja överklass

Hennes bok Yläluokka (Överklassen) har precis kommit ut. I den beskriver hon hur överklassen i dag syns tydligare, efter några årtionden i skymundan.

Tre grupper: Den anrika, den meriterade och de nyrika

– Dels finns den gamla överklassen kvar, alltså gamla borgerliga släkter som har anor och traditioner och som upprätthåller en viss anda trots att både förmögenhet och samhällsposition kanske har gått till historien, säger Laura Kolbe, professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet.

- Dels finns det meritokratin, alltså de som har utbildat sig och arbetat sig till en hög position, och så finns det de nyrika, alltså de som har gjort pengar inom företagsvärlden och näringslivet.

En mångsidig överklass

Inom till exempel gamla adelssläkter handlar det i första hand om ett medvetande om en storhet, vilket automatiskt medför en viss överklassanda.

I övrigt har överklassen i Finland i första hand byggt på meritokrati, det vill säga att den som vill uppnå en hög social status måste studera och jobba hårt för att nå det. Det är inget som man föds med.

Men två saker måste existera för att klassificeras som överklass, säger Kolbe.

– Det ska finnas en viss förmögenhet samt ett socialt och kulturellt kapital.

Kontinuitet bland de svenskspråkiga

De svenskspråkiga i Finland har i regel varit välrepresenterade i överklassen, skriver Kolbe.

– Både inom adeln och inom statskulturen har det historiskt sett funnits många svenskspråkiga. Där finns rötterna till en viss position, trygghet och förmögenhet bland många svenskspråkiga i dag.

Det är ändå svårt att urskilja vilka det är som utformar överklassen.

– De är inga man kan peka på eller känna igen på gatan. Överklassen har hela tiden funnits, men den är flexibel och förändras hela tiden, och är därför svår att definiera.

Begreppet överklass har dessutom varit känsligt i alla tider. De som räknas till den vill inte pekas ut som överklass.

– Finland har haft ett mycket starkt nationellt ideal som har byggt på modernism, historielöshet och klasslöshet. Den centralpolitiska målsättningen har varit att jämna ut klasskillnaderna. I och med utbildningssystemet ska samtliga medborgare ges en möjlighet att skapa sig en position. Det är den egna duktigheten som ska avgöra, inte familjen.

Den ekonomiska krisen på 90-talet gjorde klasserna synligare igen

Under ett antal decennier har man därför sett klasskillnaderna i samhället som utsuddade. Man har ansett det vara onödigt att ens tala om samhällsklasser.

Men det här började sakta förändras efter den ekonomiska krisen på 90-talet.

- Den sociala paletten är mångsidigare än man hade tänkt sig. Det visade sig också att kontinuiteten, traditionerna och släktsammanhanget spelar en större roll än man ett tag trodde, säger professor Laura Kolbe.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes