Hoppa till huvudinnehåll

Röda Korset vill bryta farliga traditioner

Nästan 100 miljoner människor drabbades av katastrofer 2013 och klimatförändringen väntas bara förvärra situationen. För att lokalbefolkningen ska kunna återhämta sig effektivare måste hjälporganisationerna nu börja ta lokala traditioner och kulturer i större beaktande.

Översvämningar och stormar är de katastrofer som för med sig den största förödelsen. I många fall ökar dessutom okunskap eller kulturella beteenden riskerna för de lokala invånarna. Men biståndsorganisationerna har hittills inte varit tillräckligt bra på att informera om vilka traditioner och livsstilar som utgör de största säkerhets- och hälsoriskerna. Det här framgår ur Internationella Röda Korsets rapport, World Disaster Report.

– Vi måste hitta de positiva aspekterna, till exempel lokal kunskap, och stöda dem. Och se hur vi på ett respektfullt sätt kan förändra saker i kulturen som inte är bra, säger Andreas von Weissenberg, operationskoordinator på Finlands Röda Kors.

Andreas von Weissenberg, Finlands Röda Kors
Andreas von Weissenberg. Andreas von Weissenberg, Finlands Röda Kors Bild: Yle andreas von weissenberg

Det är våra behov avgör var vi lever, och för många innebär det här bosättning i områden som är mycket sårbara för naturkatastrofer. Det kan till exempel handla om bosättningar i floddalar, vid oskyddade kustremsor eller vid vulkaner där det finns större möjligheter att livnära sig. von Weissenberg har bland annat jobbat i Bangladesh huvudstad Dhaka, som drabbats av svåra översvämningar.

– Vi ser folk som bor på översvämmade områden och vi kan inte förstå annat än att det är en risk och ett problem. Ur deras perspektiv handlar det kanske om en möjlighet att tjäna pengar och de kan ha lärt sig leva med översvämningarna. Deras risker kanske är något helt annat som hälsa eller risken kring utkomst.

Katastroferna år 2013

  • Totalt rapproterades 529 katastrofer år 2013. Det är det lägsta antalet de senaste 10 åren.
  • Översvämningar och stormar utgör tillsammans runt 85 procent av alla katastrofer.
  • Några tusental personer drabbades också av teknologiska katastrofer, t.ex. stora fabriksolyckor.
  • Totalt drabbades nästan 100 miljoner människor av katastroferna. 87 procent av dem bor i Asien.
  • Kostnaderna för naturkatastroferna uppgick 2013 till 118,6 miljarder dollar. De teknologiska katastroferna orsakade skador för 578 miljoner dollar.

Bättre information kunde lindra ebolaepidemin

En av de stora utmaningarna under ebolaepidemin har varit att sjukdomen spridit sig snabbt på grund av att de döda kropparna traditionsenligt tvättats. Men att förändra ett sådant här beteende tar enligt von Weissenberg tid.

– Ebola är ett exempel där vi vet att det finns långa traditioner som gör att epidemin sprider sig relativt snabbt. Det kan vara omöjligt i vissa fall att gå in och få ett omedelbart slut på det, så vi måste ha ett långsiktigt perspektiv.

– Det säger sig självt att vi har en situation där vi inte kan mötas en eftermiddag och skaka hand på en förändrad kultur.

Nytt avtal i bakgrunden

Att fokus nu ligger på informationsförmedling och att bryta farliga traditioner beror bland annat på att det så kallade Hyogo-avtalet inte längre gäller efter 2015. Hyoto-avtalet slår fast en rad riktlinjer som ska göra utsatta länder bättre på att förutse och skydda sig mot naturkatastrofer.

Avtalet instiftades i staden Hyoto i japan efter jordbävningen och den efterföljande tsunamin i Indiska Oceanen år 2004. Närmare 300 000 människor miste livet och miljontals sina hem i katastrofen.

Den 14-18 mars 2015 ordnar FN en konferens i Japan med målet att ta fram ett nytt avtal. Eftersom Internationella Röda Korset vill ha med riktlinjer kring hur de ska förhålla sig till lokala kulturer poängteras det nu i katastrofrapporten.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes