Hoppa till huvudinnehåll

Alla tidningshus utom ett på minus

Hbl:s torn i bakgrunden och ÖT samt Vasabladet i förgrunden.
Hbl:s torn i bakgrunden och ÖT samt Vasabladet i förgrunden. Bild: Yle österbottenstidning

Omvälvningarna inom mediebranschen slår hårt mot de finlandssvenska tidningshusen. Enligt Yle Nyheters översikt förlorade de tillsammans över fem miljoner euro i fjol. Ålandstidningen är ändå ett undantag och uppvisar goda resultat år efter år.

De senaste åren visar klart hur de finlandssvenska tidningshusens ekonomi har gått isär. Förutom Ålandstidningens goda siffror finns KSF Media med miljonförluster och flera tidningshus som först nyligen har börjat gå dåligt. Åren med goda resultat har ändå inte kommit gratis. Åbo Underrättelsers utgivare skrev till exempel 2011 att de icke-redaktionella resurserna har halverats under perioden 2008-2010 och att det totala antalet arbetsår har minskat med cirka 30 procent. Vid KSF Media har de senaste åren alltid innehållit minst en samarbetsförhandling.

Chefredaktör Nilkas Lampi på tidningen Åland.
Niklas Lampi Chefredaktör Nilkas Lampi på tidningen Åland. Bild: YLE / Robin Lindberg niklas lampi
En koll på boksluten från Ålandstidningens utgivare, Ålands Tidnings-Tryckeri, ger nästan skenet av att ingen ekonomisk kris har ägt rum. För 2013 ligger vinsten på en halv miljon euro och rörelseresultatet på elva procent av omsättningen. De senaste åren uppvisar alla plusresultat. Enligt vd och chefredaktör Niklas Lampi har bolaget haft de fundamentala sakerna i skick.

- Det finns inget hokus-pokus kring det här. Det handlar egentligen om ganska vanliga saker. Vi har haft en väldigt stark kostnadsmedvetenhet och en tydlig intäktsfokus med allt vi gör. Vi har också haft en uttalad idé om att man verkligen måste konvertera till digitala intäkter för att klara sig, säger han.

Vid den åländska konkurrenten är läget ändå sämre. Under de senaste åtta åren har Nya Ålands tidningsaktiebolag gjort plusresultat två gånger, men 2013 slutade till exempel över 300 000 euro på minus.

Åbo Underrättelser lever på placeringar

Förlags Ab Sydvästkusten

Vid Åbo Underrättelsers utgivare, Förlags Ab Sydvästkusten, har det gjorts ett flertal positiva resultat de senaste åren. Vinsten beror ändå på bolagets placeringsportfölj. Sydvästkusten har bland annat en omfattande portfölj med företagsobligationer och ägde tidigare delar av Åbo Kabeltelevision. Själva kärnverksamheten har gått på minus redan länge. Rörelseresultatet (resultatet före skatt samt finansiella intäkter och kostnader) var senast positivt år 2005.

Försäljningen av Åbo Kabeltelevision år 2011 gav Sydvästkusten en del andningsutrymme. Tack vare försäljningen av aktierna plus en extra dividendutbetalning fick bolaget in över två miljoner euro. Bokslutet år 2013 varnar ändå för framtiden.

- Den digitala omställning i mediebranschen som förväntas accelerera under 2014 kan emellertid förorsaka en snabb och kraftig minskning av annonsintäkterna. Det finns en risk att nedgången av de traditionella annonsintäkterna till och med överstiger 20 procent.

Större förlust väntar i Österbotten

HSS Media

I Österbotten är det HSS Media som ger ut de svenskspråkiga tidningarna. Där var 2013 det första året under den nu pågående krisen som resultatet landade på minussidan. Fram tills dess hade tidningsgruppen klarat av att göra ordentligt med vinst och också dela ut medel till ägaren, Harry Schaumans stiftelse. Resultatet år 2008 hade visserligen varit lite sämre än tidigare, men då förorsakade sammanslagningen av Jakobstads Tidning och Österbottningen till Österbottens Tidning kostnader på 300 000 euro. I bokslutet 2009 kommenteras Österbottens Tidning på följande sätt.

- Denna visade trots den dåliga konjunkturen sin styrka och annonsminskningen blev betydligt mindre än för motsvarande tidningar i branschen.

Just nu går det ändå sämre för HSS Media. Enligt bolagets nya vd Svante Wahlbeck kommer årets resultat att bli svagare än i fjol. Då låg förlusten på dryga 200 000 euro.

Miljonförluster på KSF Media

KSF Medias tidningar

Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Hangötidningen, Borgåbladet, Östra Nyland och Loviisan Sanomat.

KSF Media

Konstsamfundetsägda KSF Media har gjort så pass stora omstruktureringar i sin bolagsstruktur att det inte är möjligt att jämföra resultaten från år till år. För Hufvudstadsbladet blev 2007 det sista året som fristående bolag, då med ett plusresultat på drygt 45 000 euro. I den summan ingår ändå omfattande intäkter från bolagets placeringar; 3,3 miljoner euro i hyresintäkter och 1,3 miljoner euro i dividender. Utan placeringsportföljen hade alltså Hufvudstadsbladet Ab uppvisat en förlust på flera miljoner euro redan 2007. De placeringarna har numera flyttats över till andra delar av Konstsamfundetsfären.

Från 2011 framåt har hela KSF Medias verksamhet legat inom samma bolag, vilket också gör att resultatsiffrorna går att jämföra med varandra. Förlusten har rört sig mellan 3 och 4,5 miljoner euro. Fjolåret blev den största förlusten hittills, bland annat på grund av extraordinära kostnader på en miljon euro. De kostnaderna handlar om en försäljningsförlust i samband med att KSF Media sålde en tryckerifastighet i Raseborg samt en fusionsförlust då Loviisan Sanomat fusionerades in i KSF Media.

KSF Media har signalerat att årets förlust kommer att landa på kring sex miljoner euro. Med anledning av nuläget kommer bolagets styrelse att sammanträda i dag vid lunchtid. På agendan står bland annat framtiden för Borgåbladet och Östra Nyland och om tidningarna ska slås ihop.

Det är tufft för stora drakar som skriver om jordbävningar i Peru och sådant som du var som helst kan hitta bättre analyser av

Inga patentlösningar

Hur ser då framtiden ut för tidningsbranschen? Några patentlösningar finns inte och Niklas Lampi betonar att alla situationen är unik för alla tidningar. Han upplever ändå att det är möjligt att göra pengar på nyheter också framöver.

- Lokaltidningarna har ett innehåll som är unikt till många delar. Det är tufft för stora drakar som skriver om jordbävningar i Peru och sådant som du var som helst kan hitta bättre analyser av. Vi måste se till att vara lokala, engagerande och intressanta för vår läsarkrets och därmed också för vår kundkrets på annonssidan, säger Lampi.

Rättelse 11:10: Det första citatet med Niklas Lampi innehöll ett fel i en tidigare version av artikeln. Lampi säger att Ålandstidningen har en tydlig intäktsfokus, inte innehållsfokus som det tidigare stod i citatet.

Läs också:

Kommentarer

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes