Hoppa till huvudinnehåll

Ex-partisekreterare blottar det politiska spelet på 80-talet

Att jämföra valfinansieringshärvan på 2000-talet med valfinansieringen på 1980-talet är som att jämföra en grillkiosk med en supermarket.

Det säger Jarmo Korhonen i sin nya bok ”Väyrysen valtakunta”. I boken, som gavs ut på måndagen, avslöjar han hur Centern fick valfinansiering i samband med bland annat riksdagsvalet 1987 och presidentvalet 1988.

Skillnaden mellan valfinansiering på 2000-talet och 1980-talet är enorm. Om man på 2000-talet stödde kandidaterna så var valfinansieringen på 80-talet betydligt större och omfattade hela det politiska fältet, konstaterar Korhonen.

Också Väyrynen gör misstag

Paavo Väyrynen var Centerns partiordförande i slutet av 80-talet och är därmed huvudperson i boken. Jarmo Korhonen bedömer att Väyrynen och Seppo Kääriäinen ledde Centern mer eller mindre på tumanhand under slutet av 90-talet. Väyrynen som enväldig partiordförande, Kääriäinen som partisekreterare och Väyrynens kronprins. Bägge hade en nyckelroll när det kom till att ordna valfinansiering.

I samband med riksdagsvalet 1987 fick Centern nästan tre miljoner mark i valstöd av näringslivet. Också Samlingspartiet och SFP fick stora belopp. De tre partierna hade tillsammans ingått ett kassaskåpsavtal om att bilda en gemensam högerregering efter riksdagsvalet.

Men enligt Korhonen gjorde Väyrynen en fatal missbedömning. Han insåg inte att president Mauno Koivisto och statsminister Kalevi Sorsa hade ett järngrepp om landet och att vägen till statsministerposten måste gå via Koivisto.

Koivisto fick nys om kassaskåpsavtalet och utnämnde Samlingspartiets Harri Holkeri att leda den rödgröna regeringen.

- Koivisto blev ett hinder som Väyrynen inte lyckades ta sig förbi, man kan säga att Väyrynen utmanade Koivisto men förlorade, säger Korhonen till Yle Nyheter.

Kääriäinen en yrkeskarl med tuffa tag

Jarmo Korhonen beskriver veteranpolitikern Seppo Kääriäinen i tuffa ordalag. I boken betecknar han Kääriäinen som oerhört skicklig men hetlevrad och tidvis grym.

”Kääriäinens händer har efter flera operationer luktat bensin, för att han om någon kunde konstruera en politisk Molotov cocktail för att förinta motståndare”.

Korhonen skriver att varje Centerordförande sedan 1970-talet har erfarenhet av Kääriäinens grymhet.

”I dag är relationen mellan Kääriäinen, Väyrynen och Aho lika varm som en januarimorgon på den sibiriska tundran”.

SFP:s ekonomi på fallrepet hösten 1986

Korhonen behandlar i boken även SFP:s ekonomiska trångmål hösten 1986. Partiet hade skulder som uppgick till nästan en miljon mark, vilket ledde till att partiet inte hade kunnat betala lagstadgade avgifter som skatter och socialavgifter.

Näringslivet ryckte in som räddare i nöden och gav generöst med valbidrag. Utan dessa pengar hade inte SFP haft råd att driva en valkampanj inför riksdagsvalet 1987.

Korhonen avslöjar i boken att SFP skulle ha fått 600 000 mark i bidrag för kampanjen, men partiet använde summan till att amortera skulderna. Korhonen säger att pengarnas ursprung är en gåta.

Peter Stenlund är i dag statsekreterare på utrikesministeriet men på 80-talet var han SFP:s partisekreterare. Stenlund säger till Yle Nyheter att han inte minns detaljer kring stödbelopp men att stödet i huvudsak kom från företag med starkt finlandssvenskt inflytande.

Stenlund bekräftar uppgifterna om att läget var allvarligt. Han säger att den främsta orsaken till den ekonomiska krisen var ett mänskligt tillkortakommande. Den dåvarande ekonomichefen hade misslyckats främst med rapporteringen men också med budgeteringen .

- Det här var ju en tid då arbetet var närmast manuellt, säger Stenlund.

Jarmo Korhonen säger att det var en enorm överraskning att märka hur stora ekonomiska problem SFP hade hösten 1986.

- Det här med tanke på hur läget är i dag och de stiftelser som ligger bakom partiet. Det här visar att ett parti kan lära sig mycket under 30 år, säger Korhonen med ett stort flin.

Fler avslöjanden på lut

Jarmo Korhonen, 49 år, var Centerns partisekreterare åren 2006-2010. De senaste åren har han forskat kring sitt partis historia mellan 1984-1988. I förordet säger Korhonen att han har gått igenom hela 600 000 dokument och valt ut de mest intressanta som han återger i boken.

”Väyrysen valtakunta” är en mastodont på 786 sidor. Till Yle Nyheter säger Korhonen att han kommer att fortsätta skriva och lovar en lika tjock bok om valfinansieringshärvan på 2000-talet.

Jarmo Korhonen har lämnat dagspolitiken och har inga planer på att göra comeback men tillägger att han kommer att fortsätta som en medlem i raden i Centern.