Hoppa till huvudinnehåll

Brevväxling är uppfinnarens vardag

Petri Peltonen,
Petri Peltonen, ordförande för den finlandssvenska uppfinnarföreningen Idéresurs. Petri Peltonen, Bild: Yle/Jonas Blomqvist petri peltonen

Det kan krävas upp till två år av korrespondens mellan uppfinnare och Patent- och registerstyrelsen innan en patentansökning kan godkännas. Trots det är uppfinnaren Petri Peltonen nöjd – det var betydligt krångligare förr.

Det är en hel del utredningar och preciseringar som ska skickas in till Patent- och registerstyrelsen (PRS) innan en uppfinning kan skyddas med patent. Dessutom kan processen bli dyr, det är inte ovanligt att hela projektet kostar upp till 3000 euro för en privatperson.

- Det finns avgifter på närmare 1000 euro för själva ansökningsbehandlingen. Resten av jobbet kan man sköta själv, men det kan också finnas goda skäl att anlita en patentbyrå för att ansökningen ska bli rätt gjord, det kostar kring 2000 euro, berättar uppfinnaren Petri Peltonen. Om man vill ha internationellt patent krävs ytterligare avgifter.

Peltonen är ordförande för den finlandssvenska uppfinnarföreningen Idéresurs och styrelsemedlem i Uppfinnarnas centralförbund i Finland. Han har ett hundratal uppfinningar i lager, de tidigaste är från 90-talet. Uppfinnare är ingen stor yrkeskategori i vårt land, centralförbundet har cirka 1000 medlemmar, men i praktiken finns det betydligt fler uppfinnare än så.

- Jag skulle vilja påstå att det finns cirka fem miljoner uppfinnare i Finland. Alla har vi någon gång stött på ett problem som vi försöker hitta en lösning på, säger Peltonen.

Lång ansökningsprocess

Om man inte jobbar för ett stort företag med egna tjänstemän som sköter patentansökningar, så är byråkrati en stor del av jobbet som uppfinnare.

Hela jobbet går inte i en handvändning. Ann-Charlotte Kahlson-Sjöblom, äldre prövningsingenjör vid PRS, berättar att man först måste vänta upp till sex månader innan själva ansökningen ens kan behandlas. Det beror på att det är ett omfattande jobb att kontrollera att uppfinningen faktiskt är ny, den ska jämföras med material som finns i alla befintliga databaser om olika uppfinningar. Efter det kan PRS ge ett utlåtande och jobbet tillsammans med uppfinnaren kommer i gång på allvar.

- Efter att vi gett vårt första utlåtande och berättat vad vi anser, så blir det en korrespondens med den sökande som har några månader på sig att svara. Då kan vi också be om ytterligare utredningar, och om alla krav uppfylls kan vi bevilja patent, berättar Kahlson-Sjöblom.

Smidigare att ansöka nu

Hela processen kan alltså ta upp till två år, vilket kan låta som en lång tid. I själva verket är tiden kortare än i många andra länder, och PRS har jobbat på att göra byråkratin smidigare.

- Vi har gått igenom hela ansökningsförfarandet för att göra det bättre. Som ett av de första patentverken i Europa har vi ett kvalitetscertifikat, och för att få det gick vi igenom alla steg i den här processen. Vi har jobbat på att göra det här bättre, och både vi och kunderna tycker att vi har lyckats, säger Kahlson-Sjöblom.

Den långa processen kan i många fall dessutom vara till den sökandes fördel. Dels får man tid att fundera på sin uppfinning, dels finns det uppfinnare som vill utnyttja att PRS måste hålla uppfinningen och ansökningarna hemliga en viss tid. Å andra sidan finns det de uppfinnare som verkligen inte vill hålla sina uppfinningar hemliga, utan hellre anser att väntetiden kan användas till att köra igång produktmarknadsföringen.

Petri Peltonen håller med om att det blivit betydligt enklare att ansöka om patent. Elektronisk ansökning har gjort jobbet lättare, och numera finns det också internationella avtal som gör att det är smidigare att ansöka om ett internationellt patent.

För den som vill försöka sig på att föra fram sin uppfinning har Peltonen två råd.

- För det första ska man ta kontakt med NTM-centralen och presentera sin uppfinning för deras tjänstemän. De har dessutom tystnadsplikt. För det andra kan det vara bra att bli medlem i en uppfinnarförening. Där kan man få råd av uppfinnarkolleger om vad som lönar sig och vad som inte lönar sig.

Artikeln är en del av Yle Huvudstadsregionens satsning #BättreByråkrati, där vi tar upp och granskar byråkratin i sömmarna. Läs även de övriga artiklarna i satsningen:
Jonas Blomqvist: Den man älskar, byråkratiserar man
Den förbannade byråkratin!
Pappershelvete av att anställa en arbetslös
Politiker: Bort med byråkratiskan!
Expert: Byråkratiskans tradition måste brytas
De små detaljerna gör krögarlivet krångligt

Läs också