Hoppa till huvudinnehåll

Är slam från reningsverk en fosforbomb?

Slammet från reningsverket blandas med torv och sand och används bland annat för grönarbeten. Teija Paavola är utvecklingschef vid företaget Biovakka.
Slammet från reningsverket blandas med torv och sand och används oftast för grönarbeten, säger Teija Paavola vid företaget Biovakka. Slammet från reningsverket blandas med torv och sand och används bland annat för grönarbeten. Teija Paavola är utvecklingschef vid företaget Biovakka. Bild: Yle/Annvi Gardberg reningsverksslam

Jordbruket står för den största delen av fosforutsläppen längs med kusterna i Finland. Men många jordbrukare misstänker att det finns en dold näringsbelastning i slammet från reningsverk. Slammet blir till jord som används i grönarbeten, hur mycket fosfor läcker den jorden?

Christer Jägerskiöld är jordbrukare på Sjölax gård i Kimito.
Christer Jägerskiöld i Kimito misstänker att det rinner ut fosfor i havet från reningsversksslam. Christer Jägerskiöld är jordbrukare på Sjölax gård i Kimito. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. christer jägerskiöld
Reningsverken har blivit allt effektivare på att rena fosfor ur avloppsvatten. Men Christer Jägerskiöld som är jordbrukare i Kimito undrar om det slam som uppstår vid vattenreningen faktiskt hålls på land.
– Det är stora mängder slam som sprids ut någonstans, delvis vid vägrenar och motorvägsbyggen, där det rinner ut rakt i ett dike. Inte skulle vi som lantbrukare få sprida skit på det sättet, säger Jägerskiöld.

Järn binder fosforn hårt

Åbonejdens reningsverk är insprängt i berget under Kakolabacken i Åbo. VD Mirva Levomäki säger att man renar avloppsvattnet med järnsulfat för att få fosforn att sjunka ner i slammet. Slammet samlas upp i stora silor under sedimenteringsbassängerna.

Mirva Levomäki är VD för Åbo reningsverk
I den här bassängen skiljer man slammet från avloppsvattnet, säger VD Mirva Levomäki vid Åbo reningsverk. Mirva Levomäki är VD för Åbo reningsverk Bild: Yle/Annvi Gardberg mirva levomäki

– Järn åstadkommer starka bindningar mellan fosforn och fasta partiklar. Det kan inte läcka ut mycket fosfor från slammet, säger Levomäki.

På företaget Biovakka i Åbo går slammet genom en biogasanläggning. Det steriliseras och torkas på vägen, och lagras i flera veckor efteråt. Slutprodukten är en massa som liknar dynga och luktar som dynga.
Den här massan kan blandas med torv och sand, då blir det mull som används vid grönarbeten. Man kan också använda massan och mylla in den på åkrar, som jordförbättringsämne.

Teija Paavola, utvecklingschef på Biovakka, berättar att största delen av slammet går till grönarbeten och ungefär en tredjedel sprids ut på åkrar.

Teija Paavola, utvecklingschef för Biovakka i Åbo.
Teija Paavola på företaget Biovakka säger att vi vet mera om reningsverksslam än om djurgödsel. Teija Paavola, utvecklingschef för Biovakka i Åbo. Bild: Yle/Annvi Gardberg teija paavola

– Man vet nog mera om vilka näringsämnen reningsverksslammet innehåller och var det placeras, än vad man vet om djurgödseln i Finland. Vi vet ju inte ens exakt hur mycket gödsel det finns i landet, säger Paavola.

Växterna tar upp fosforn ur slam

Även om fosforn i slammet är hårt bunden finns det forskning som visar att växterna kommer åt slamfosfor och tar upp den så småningom under flera års tid.
Johanna Mattila är är marinbiolog och direktör för Husö biologiska station vid Åbo akademi.

Johanna Mattila är direktör för Husö biologiska station, Åbo akademi.
Fosforn i slammet kan läcka ut, säger Johanna Mattila, marinbiolog. Johanna Mattila är direktör för Husö biologiska station, Åbo akademi. Bild: Yle/Annvi Gardberg johanna mattila

– Järnsulfat binder fosfor hårt, men det finns miljöförhållanden där bindningar kan lösas upp, som gör att det ändå kan läcka. Det kan uppstå erosion till exempel, säger Mattila.

Men Mattila påpekar att den areal där man sprider ut reningsverksslam är mycket mindre än den åkerareal där man sprider ut djurgödsel eller konstgödsel.

I jordbruksprojektet Järki har man jämfört fosforbelastningen från jordbruket och den fosforbelastning som kommer från reningsverksslam. Här räknar man med att den fosfor som kan rinna ut från djurgödsel och konstgödsel är tio gånger större än den fosfor som finns i reningsverksslam.

Här finns Järki-rapporten på finska.

Men jordbrukare Christer Jägerskiöld betonar att fosforn kan läcka ut genom de växter som växer i jorden där man har slamgödslat.
– Om man inte skördar det som växer i slamjorden, så kan näringsämnen rinna ut den vägen, säger Jägerskiöld.

Är slam från reningsverk på åkrar farligt?

Från Viksbacka reningsverk går i år 20% av slammet till jordförbättring på åkrar, vilket är en fördubbling från i fjol. Och av slammet från Biovakka i Åbo går 30 % till åkrar.
I Sverige har man i några års tid haft en målsättning att 60% av det slam som uppstår i reningsverken ska återvinnas som jordförbättring på åkrar. Man har inte nått upp till målet, och det finns nu ett förslag från Miljövårdsverket om ett nytt mål på 40%. I Finland finns inga motsvarande målsättningar. Men den fosfor som bryts för konstgödsel hotar ta slut, och också i Finland är myndigheter och experter ense om att det vore bra att återvinna fosforn i reningsverksslammet.

Men både forskare och miljöfolk i Sverige har varnat för riskerna med reningsverksslam: det innehåller läkemedelsrester, tungmetaller och skadliga organiska ämnen.

Vi vet för litet om reningsverksslam säger Leif Kronberg, professor i organisk kemi.
Vi vet för litet om reningsverksslam, säger Leif Kronberg, professor i organisk kemi. Vi vet för litet om reningsverksslam säger Leif Kronberg, professor i organisk kemi. Bild: Yle/Annvi Gardberg leif kronberg

– Vi vet för lite om slammet, säger Leif Kronberg, professor i organisk kemi vid Åbo Akademi.
Kronberg har tagit prover för att analysera slam, men inte ännu hunnit göra analyserna. Han är själv mest bekymrad för antibiotikarester i slammet, som kan vålla resistensproblem när de kommer ut i miljön.

Sanna Marttinen som är forskningschef vid MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi) håller med om att vi behöver mera forskning i läkemedelsrester.

– Det finns organiska skadliga ämnen i reningsverksslam, men de överförs inte automatiskt till de livsmedel vi odlar på åkrarna. De ämnen man har forskat tillräckligt i har man inte hittat spår i växter man odlar, säger Marttinen.

På Evira, som kvalitetsgranskar det bearbetade slam som sprids ut på åkrar, efterlyser man mera forskning i kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och vad de förorsakar när de kommer ut i miljön.

Men Sanna Marttinen betonar att många av de skadliga kemikalier som idag finns i slammet också finns i luften och faller ner på åkrarna genom luftnedfall. Dessutom utsätts vi för samma skadliga kemikalier i våra hem, där vi till exempel har bromerade flamskyddsmedel i våra soffor.


Radar sänds fredag 24.10 klockan 11 i Radio Vega.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle