Hoppa till huvudinnehåll

Avloppsslam från reningsverk borde granskas bättre

Åbos reningsverk i Kakolaberget. viksbacka

Varje år sprids tiotusentals ton slam från Åbos avloppsreningsverk ut i parker och på åkrar där det används som gödsel.

Det är klokt att återanvända de näringsämnen som finns i det slam som skapas när vårt avloppsvatten renas. Det här är vettigt tycker myndigheterna både i Finland och i Sverige.

Men slammet innehåller också skadliga ämnen såsom organiska miljögifter, tungmetaller och medicinrester. Forskare varnar för att vi vet alltför litet om slammet och vad det innehåller, och att vi därför borde vara försiktiga med att sprida det på våra åkrar.

Till de forskare som varnar för konsekvenserna av att sprida ut slam hör Leif Kronberg som är professor i organisk kemi vid Åbo Akademi.

- Vi vet ju egentligen inte så mycket om vad slammet innehåller. Nog borde vi ju inse det att vi inte ska sprida ut läkemedelsrester och antibiotika på åkrarna - inte vill vi ha dem där inte, säger Kronberg.

"Man borde veta vad man gör"

Ändå körs det ut tiotusentals ton slam varje år på våra åkrar som gödsel och som jordförbättringsmaterial på olika grönområden. Vid forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT säger forskningschef Sanna Marttinen att det inte går att ge ett entydigt svar på frågan om det är tryggt att använda avloppsslammet på åkrarna eller inte.

Marttinen säger att man har hunnit forska lite mer kring vissa skadliga organiska ämnen och där har risken för att gifterna ska tas upp av grödorna visat sig vara liten, men att det finns andra ämnen som man borde forska mer kring. Till exempel vet man väldigt lite om vad som händer med rester av bromerade flamskyddsmedel och rester av mediciner som finns i slammet.

Många jordbrukare är skeptiska till användningen av slammet på åkrarna, tror Christer Jägerskiöld som är jordbrukare i Kimito.

- Om 20 år kanske det görs ett program där man är arg på det man gjorde på 2010-talet. Det är ju det man är rädd när man inte riktigt vet, eftersom konsekvenserna klarnar först långt senare och då blir det svårt att korrigera. Det är som den fosfor man spred ut på 70- och 80-talet. Man borde verkligen veta vad man gör så att det inte blir några skador på långsikt, säger Jägerskiöld.

Kunskapslucka ska fyllas

I Sverige har man redan länge spritt ut slam på åkrarna som gödsel. Slammet har visserligen hela tiden blivit renare, men man oroar sig ändå bland annat för att slammet innehåller kadmium. I Sverige är man bekymrad för vad som kommer att hända på lång sikt om tungmetallen kadmium får ackumuleras på åkrarna under en lång tid.

Vid Åbos avloppsreningsverk renas årligen 300 miljoner kubikmeter avloppsvatten och det skapar i sin tur 50 000 ton slam. Det här slammet processas vid Toppå och efter det körs det ut på åkrar som gödsel och används som jordförbättringsmaterial på grönområden.

Men också om slammet processas innan det förs ut på åkrarna så vet man väldigt lite om vad som händer med till exempel medicinrester som finns i slammet under den här behandlingen.

Den här kunskapsluckan ska nu fyllas - vid Åbo Akademi ska man ta itu med att granska just antibiotika i slam från avloppsreningsverk, berättar professor Leif Kronberg.

- Vi har tagit prover från slammet vid Åbos reningsverk, från reningsverk i Tammerfors och Helsingfors. Vi har också tagit prover från det slam som har processats och är redo för att köras ut på åkrarna. Vad det slammet innehåller vet vi fortfarande väldigt lite om, säger Kronberg.

Läs också