Hoppa till huvudinnehåll

Mord i röda klostret

Maria Turtschaninoff med diplom
Maria Turtschaninoff får Svenska Yles litteraturpris 2014 Maria Turtschaninoff med diplom Bild: Yle/Barbro Ahlstedt svenska yles litteraturpris 2014

Prismotiveringen lyder så här: ”Med Maresi krönikor från Röda klostret lägger Maria Turtschaninoff ytterligare en underbar dimension till den mytiska värld hon skapat i sina tidigare fantasyromaner Arra och Anachè. Ön Menos med sina medelhavsdofter och fågelskrik är en kvinnornas tillflyktsort och ett centrum för uråldrig kunskap. Berättelsen om Maresi och hennes klostersystrar har klara paralleller också till dagens kvinnoförtryck och kvinnokamp, vilket gör den till en både dramatisk och aktuell ungdomsroman.”

Maria Turtschaninoff
Maria Turtschaninoff Bild: Yle/ Anna Dönsberg maria turtschaninoff

På klosterön Menos är män förbjudna. Det är en tillflyktsort för flickor från både nära och fjärran. Här lever den unga Maresi i en kvinnogemenskap där det råder balans, harmoni och måttfullhet. Det dagliga livet präglas av träget arbete och respekt för kunskap. En vårmorgon anländer en ung flicka, Jai, som är på rymmen undan in hämndlystna far. Det blir upptakten till en kris för den halvt undangömda och bortglömda klosterön.

Världen skapas bit för bit, steg för steg

Maria Turtschaninoff: Maresi krönikor från röda klostret
Maria Turtschaninoff: Maresi krönikor från röda klostret maria turtschaninoff: maresi krönikor från röda klostret

Det är en omsorgsfullt tecknad värld Maria Turtschaninoff mejslar fram i berättelse efter berättelse. I romanerna Arra, legender från Lavora och Anachè myter från Akkade har vi mött den värld som även Maresi krönikor från röda klostret tillhör. I alla tre berättelser är det unga kvinnor som har huvudrollen. Men deras livsval och omständigheter är väldigt olika och deras berättarröster varierar. Det är en glädje att som läsare röra sig i den värld Maria Turtschaninoff målar upp. Själv beskriver hon det som om hon lade ett väldigt pussel som bit för bit visar sig även för henne själv. Nu har hon avtäckt dessa tre delar av denna värld, men områdena dem emellan är ännu outforskad.

Traditionen att skapa egna världar är inte ny i finlandssvensk litteratur. Tove Jansson har sin Mumindal, en idyll med skuggor i vrårna. Och Irmelin Sandman-Lilius låter i sitt Tulavall de sociala skillnaderna mellan människor i en 1800-talsmiljö synas. I Fru Sola-trilogin blandas realism med övernaturliga inslag och i Kung Tulle-berättelserna får Tulavall en mytisk förhistoria.

I den här traditionen passar Maria Turtschaninoff mycket bra in. Hennes metod att så att säga kasta ljus över en värld som upptäcks i sällskap med en huvudperson kräver ett konsekvent betraktelsesätt. Allt som dyker upp i berättelsens strålkastarljus bör passa in i de premisser som berättelsen redan gett. Magi finns, men den används endast i yttersta nödfall. Världens byggstenar är myterna och läran om Gudinnan. Men de är inte kända för alla.

- När jag började skriva Maresi visste jag inte hur boken skulle sluta, säger Maria om sin intuituva metod.

Det här sättet att skriva påminner om Ursula Kroeber Le Guins i Berättelser från Övärlden. Det är sex berättelser som beskriver en värld lik vår och befolkad av människor. Skillnaden är att Övärlden består av större och mindre öar, snarare än egentliga kontinenter, teknologin är på sen medeltida nivå, magi fungerar och sagoväsen, i synnerhet drakar, existerar.

En liten hobbit i en stor värld

Ett annat sätt att skriva är det som John Ronald Reuel Tolkien använde sig av i Sagan om ringen, eller Ringarnas herre som den heter i nyöversättning. Han lär ska ha planerat både folkslag och språk förrän han satte sig ned för att skriva berättelsen om Saurons onda ring. Berättelsens delar hade alltså ett färdigt mål. Det godas seger över ondskan. Stora slag som utkämpas mellan alver, orcher, dvärgar och människor under tusentals år.

Idén om en härskarring som kan avgöra världens framtid förekommer även i Richard Wagners fyra operor om Nibelungens ring. Båda författarna har låtit sig inspireras av samma gamla sagor, bl.a. Völsungasagan och Eddan. Alla övriga likheter kan det vara skäl att lämna därhän eftersom Sagan om ringen på ett symboliskt plan långt handlar om kampen mot fascismen och Mordors mörka härskaror bär likheter med det tredje rikets ideologier.

För läsaren spelar det ingen roll om helheten kom före delarna. Men den som läser Maria Turtschaninoff kan glädja sig åt att hennes metod att skriva låter henne leda läsaren vartsomhelst dit hennes berättarintuition leder henne. Äventyret fortsätter..

Romanen Maresi krönikor från röda klostret ges ut av bokförlaget Schildts & Söderströms.
Priset delades ut av Svenska Yles direktör Marit af Björkesten på Södergran-scenen på Bokmässan i Helsingfors, fredag 24.10 kl. 17.
Svenska Yles litteraturpris tilldelas årligen en finlandssvensk författare och bok. Prissumman är 2 000 euro.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje