Hoppa till huvudinnehåll

Skolmat väcker känslor i Borgå

Borgå ska snart välja var maten för både skolbarn och äldre ska lagas i framtiden. De nuvarande köken är nerslitna och maskinerna är gamla.


En konsultutredning visar att det blir betydligt dyrare att renovera de nuvarande köken än att bygga ett stort centralkök, men många röster höjs också för att helt frångå storkök och få skolköken tillbaka.

Vi ordnade smaktest

För att få reda på om det är någon skillnad på maten i ett traditionellt skolkök och i ett områdeskök som lagar tusentals portioner mat per dag ordnade Yle Närbild ett smaktest. Alla fyra deltagare i testet fick två portioner mat, men fick inte veta vilken portion som kom från vilken kök. På menyn stod broilernudellåda.

Deltagarna var Rebecca Olin från ungdomsfullmäktige i Borgå, fullmäktigeledamot Laura Karén (SFP), stadsstyrelseordförande Matti Nuutti (SDP) och Annika Malms-Tepponen, den person som har i uppdrag att bereda centralköksfrågan för politisk behandling. Hon är verkställande direktör för affärsverket Borgå Lokalservice.

Olika åsikter i panelen

Rebecca Olin och Laura Karén är förespråkare för skolkök. Matti Nuutti säger att det är en svår fråga, men tillägger att man måste inse att centralkök blir billigare. Annika Malms-Tepponen skulle vilja fortsätta utreda modellen med ett centralkök. Hon hoppas på grönt ljus för en projektplan.

Rebecca Olin och Laura Karén diskuterar skolmaten
Olin och Karén är skeptiska till centralkök Rebecca Olin och Laura Karén diskuterar skolmaten Bild: Yle/Berislav Jurisic mattest

Centralköket ska tillreda 11 000 portioner per dygn. Det är tänkt att köket ska använda den så kallade cook and chill-metoden, ett tillredningssätt där maten kyls ner direkt efter att den har lagats. De som är skeptiska till ett centralkök frågar sig vad som händer med näringsvärdena då maten värms upp igen.

Det som talar för ett centralkök är de ekonomiska realiteterna. Borgås ekonomi är dålig, så dålig att stadsdirektören föreslår att skattesatsen höjs till 20 procent nästa år. Borgå planerar också att minska på personalen.

- Om vi går in för skolkök så blir det fem miljoner euro dyrare per år, säger Annika Malms-Tepponen.

Styrelseordförande Matti Nuutti påpekar att det är viktigt att ha alla fakta på bordet innan Borgå fattar sitt beslut. Borgå har inte råd med att riva upp ett beslut tre år efter att det är fattat och investeringarna redan är gjorda.

Poängsättningen i full gång
Tepponen och Nuutti understryker att centralkök blir billigare Poängsättningen i full gång Bild: Yle/Berislav Jurisic smaktest

- Vem bär sedan ansvaret, undrar Nuutti.

Närmat svår i centralkök

De som är skeptiska till ett centralkök tror att maten inte smakar lika bra då den lagas i stora mängder. Ett annat argument är att det blir svårare att köpa in närproducerad mat då mängderna ska vara så stora.

Ungdomsfullmäktige i Borgå har aktivt tagit ställning i skolmatsfrågan.

- Vi vill ha skolkök, säger Rebecca Olin, medlem i ungdomsfullmäktige.

Hon motiverar sin ståndpunkt med att det är viktigt att maten smakar bra och att skolbarnen känner den person som har tillrett maten och kan tacka för den.

Laura Karén oroar sig för att ett centralkök inte kan satsa på lokalt producerade råvaror. Hon vill att Borgå först gör upp en matstrategi där det slås fast hurudan mat Borgå ska servera sina barn och åldringar.

Det fanns en skillnad

Alla var nöjda med maten som stod på menyn under smaktestet. De flesta konstaterade att nudlar och broiler går bra åt också hemma då barnen bjuds på det.

Mimmi Johansson delar ut maten
Maten på tallrikarna var olika Mimmi Johansson delar ut maten Bild: Yle/Berislav Jurisic mimmi johansson

Deltagarna i matpanelen kunde konstatera att utseendet på maten spelar en stor roll. Tallrikarna såg olika ut och det påverkade slutvitsordet. Den mat som hade tillverkats i skolköket vid Strömborgska skolan hade en fastare, aptitligare konsistens. Morötterna i lådan såg också olika ut, det var djupfrysta strimlor i den portion som kom från Linnanjoen lukios områdeskök och troligen handskurna morötter i den andra.

Det var utseendet som avgjorde vilken mat som fick bättre poäng, båda smakade bra. Vitsorden för portionerna låg mellan 7 och 9. Det blev jämnt, men maten som var tillredd i skolköket fick ett något högre betyg, 32 poäng mot områdeskökets 29.

Artikeln uppdaterad 24.10 kl. 14:00

Läs också