Hoppa till huvudinnehåll

Västkuststäderna tänker lika om social- och hälsovårdsreformen

Pojo hälsovårdscentral
Hälsovårdsreformen får inte skapa mer byråkrati, tycker Västkuststäderna Pojo hälsovårdscentral Bild: YLE/ Maria Helsing pojo hvc

De sex västkuststäderna har gjort ett gemensamt utlåtande om social- och hälsovårdsreformen (Sote), där de bland annat framhåller kommunernas starka roll och att reformen inte får skapa onödig förvaltning.

Åbo, Björneborg, Vasa, Salo, Raumo och Jakobstad vill också diskutera kommunbegreppet, dvs. ”vad som avses med en kommun efter den här reformen”.

Städerna har gett ett gemensamt utlåtande om utkastet till lag om ordnandet av social- och hälsovården, eftersom social- och hälsovårdsministeriet hade bett kommunerna om utlåtanden före 14.10.2014.

De sex städerna framhåller och preciserar att:
· kommunernas starka roll ska säkerställas vid förnyandet av lagstiftningen och verkställigheten av lagen
· genom lagstiftningen ska det vara möjligt att inrätta produktionsområden som bygger på ansvarskommunmodellen för att man ska kunna ta ett brett välfärdsansvar,
· reformen får inte leda till nya onödiga förvaltningsskikt som bidrar till kostnadsökningen,
· det kommunala beslutsfattandet får inte fjärma sig från baskommunerna så att det blir svårt att genomföra den horisontella integrationen av välfärdstjänsterna,
· huvudansvaret för den strukturella integrationen av tjänsterna ska ligga tydligt hos den som har ansvar för ordnandet av tjänsterna,
· verkställighetslagen ska göra det möjligt att bilda produktionsområden som bygger på ansvarskommunmodellen som ett alternativ till ”tvångssamkommuner”,
· underskottsbestämmelserna ska gälla endast social- och hälsovårdsområden,
· om universitetssjukhusens ställning och den mycket krävande specialiserade sjukvården ska stiftas en separat lag,
· det behövs en definition av begreppet stödtjänster,
· den föreslagna röstklipparen ska inte tillämpas på samkommuner med produktionsansvar och
· bestämmelserna om finansiering ska preciseras i lagstiftningen.

"Splittra inte fungerande helheter"

I utlåtandet sägs också: "De lagutkast som är under behandling påverkar både förvaltningen och organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna men i hög grad också hela verksamheten i kommunerna. Gränsytorna med den övriga verksamheten i kommunen förändras särskilt i modellen med samkommuner med produktionsansvar. Då uppstår nya förvaltningsmässiga gränsytor med kommunens andra bastjänster, såsom småbarnsfostran, undervisnings-, ungdoms-, kultur- och planläggningstjänster (t.ex. barnrådgivningen och dagvården skiljs åt organisationsmässigt). Att sådana här helheter splittras anses vara en dålig utveckling med tanke på fungerande kundprocesser och invånarnas välfärd, t.ex. det förebyggande arbetet blir svårare. Det är ytterst viktigt med ett brett välfärdstänkande i centralstäderna i regionerna eftersom många sociala problem och utmaningar med anknytning till arbetslösheten är koncentrerade just till dessa städer.

Under lagberedningen och den allmänna diskussionen har man behandlat mycket litet de resurser som de kommande social- och hälsovårdsområdena behöver (t.ex. personal och behörighetskrav) och hur kommunernas centraliserade förvaltning (personal, avtal osv.) påverkas av att ansvaret för att ordna social- och hälsovården överförs till social- och hälsovårdsområden. Dessutom saknas de ekonomiska modellerna nästan helt och hållet. Det är också omöjligt för de nuvarande kommunerna att bedöma effekterna av reformen på sin egen ekonomi på grund av att lagen inte innehåller exakta bestämmelser om hur pengarna fördelas mellan olika aktörer med produktionsansvar. Centralkommunerna i regionen anser att samkommunstrukturerna varken förbättrar produktiviteten eller fyller igen hållbarhetsgapet. Samkommunerna i landskapsstorlek skulle inte bidra till en bred välfärdssyn och förbättra livskraften i regionerna.

Uppgiftshelheten i baskommunerna kommer att förändras radikalt i och med social- och hälsovårdsreformen. I fortsättningen ska man inte bara diskutera ur social- och hälsovårdssynvinkel utan också ur kommunbegreppets synvinkel, dvs. vad som avses med en kommun efter den här reformen."

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland