Hoppa till huvudinnehåll

Jättefläck på solen påverkar rymdvädret - håll utkik efter norrsken

Solfläckar
Solfläckar Bild: Göran Scharmer / Mats Löfdahl / Institutet för solfysik magnetfält

Rymdforskare vid meteorologiska institutet följer nu noggrant med en ovanligt stor grupp av solfläckar. Det är möjligt att norrsken uppenbarar sig under de närmaste dagarna.

Rymdväder, solfläckar, solvindar, norrsken och sydsken

  • Rymdväder handlar om partikelrörelser och strålning i rymden, särskilt i jordens närhet utanför jordatmosfären.
  • Solfläckar är fläckar på solen där temperaturen är lägre och som därför ter sig mörkare än den hetare omgivningen. Ett centrum för virvelrörelser i solmaterien.
  • Räknandet av solfläckar inleddes år 1749 vid observatoriet i Zürich, och från 1849 gjordes det kontinuerligt.
  • Antalet solfläckar varierar i cykler som är i genomsnitt elva år långa. Cyklerna kan variera i längd. Solfläckscykeln är tidsperioden mellan det tillfälle då antalet solfläckar ligger på sin maximumnivå och nästa gång det inträffar. När antalet solfläckar är som störst är också energiutsändningen från solen som störst.
  • Maunders minimum är en benämning på det långa kyliga tidsintervall i slutet av 1600-talet då solen i stort sett saknade solfläckar.
  • Solvindar är partikelströmmar som uppstår i samband med utbrott på solens yta då en ström av laddade partiklar slungas ut i rymden. Solvinden är som kraftigast under solfläckscykelns aktivitetstopp. Jordens magnetfält gör att solvindarna för det mesta avskärmas från jorden.
  • Norrsken är delar solvind som når fram till jorden. Solvinden styrs av magnetfältet mot polarområdena där de ger upphov till polarsken, det vill säga norrsken och sydsken.
  • Kraftig solvind innebär geomagnetiska stormar som leder till störningar i radiokommunikation och elnät.

Rymdforskare vid Meteorologiska institutet följer nu noggrant med solfläckarna. Det handlar om den största solfläcksgrupp som iakttagits sedan nuvarande solfläcksperiod började 2009.

Solfläckarna är ett tecken på att ett kraftfullt magnetfält har koncentrerats på solens yta. Den solfläcksgrupp som man nu kan iaktta är kopplad till ett kraftigt och till sin struktur komplicerat magnetfält vars energi kan frigöras i form av explosionsartade utbrott av ”flammor”.

Fläcken – som är av samma storlek som Jupiter – är mörkare än sin omgivning och ligger i mitten av den del av solen som nu är riktad mot jorden. De utbrott som sker i området är riktade mot jorden och kan leda till kraftiga rymdstörningar.

Störningar i radiotrafiken

Solfläckarna har redan gett upphov till två stora utbrott och många halvstora. Det senaste stora utbrottet ledde till störningar på jorden i radiotrafiken på kortvågsnivå onsdagen den 22 oktober.

Läs mera här: Spaceweather.com

Till dessa utbrott hörde dock inte ett så kallade massutbrott i solatmosfären (koronan) - det vill säga gasmoln som slungas ut från solen i rymden. Om ett sådant moln träffar jorden ger det upphov till störningar i jordens magnetiska fält.

Solstorm och norrsken
Solstorm och norrsken Bild: Finlands Akademi solstorm

Kraftiga solvindar får följder

Ljusstrålningen från solen är stabil under korta tidsperioder medan den partikelström som ständigt utgår från solen, den så kallade solvinden, kan variera kraftigt i och med fysiska händelser på solytan.

Det är främst solens magnetiska aktivitet som driver rymdvädret. ”Rymdoväder” kan uppstå då det sker snabba utkastningar av massa från solens korona som kan leda till att moln av joniserad gas samt protoner med hög energi kastas från solen mot jorden. Detta kan på kort sikt innebära avbrott i viktiga kommunikationslänkar och på lång sikt korrosionsskador på viktiga delar av eldistributionssystem.

Solstormar kan störa radiosändningar, elnät, gps-system, satelliter och flyg.

Ingen avgörande betydelse för klimatet?

Det finns spekulationer om att solfläcksförekomst eventuellt har inflytande på klimatet men det finns inga avgörande bevis för en direkt koppling.

Den låga solaktivitet som rådde i slutet av 1600-talet spelade troligen bara en marginell roll för avkylningen. Andra faktorer som kan ha bidragit mer till det kalla klimatet var en ändrad sammansättning av växthusgaser och den kylande effekten av svavelutsläpp från vulkaner.

En supersolstorm kunde skapa kaos

En så kallad supersolstorm skulle skapa kaos och innebära ett stort hot mot eldistributionen och elektroniken i dagens värld. En superstorm som den i juli 2012 skulle i värsta fall ha katastrofala följder med tanke på dagens teknologi.

Enligt de värsta hotbilderna skulle hela världens elnät kunna slås ut för långa tider.

Läs också:
Spaceweather.com
Institutet för solfysik
Svenska solteleskopet

Se video:
Video om solstormar och polarsken
Hur uppstår norrsken

Falskt alarm.se/Globala temperaturändringar

Läs också