Hoppa till huvudinnehåll

”Ni kommer inte att lämna caféet levande”

Constantine Themelis kämpar för det arumänska språkets ställning i Grekland.
Constantine Themelis kämpar för det arumänska språkets ställning i Grekland. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström constantine themelis

Det nynazistiska partiet Gyllene gryning hotar dem som kämpar för minoritetsspråk i Grekland. Den arumänska konstnären Constantine Themelis fick mordhot via Facebook.

Det var i mars i fjol som Constatine Themelis fick nästan sätta livet till på grund av ett poesievenemang. Themelis höll på med att ordna ett jippo för arumänsk poesi under den internationella dagen för poesi. Planen var att samlas på ett café och läsa upp dikter på arumänska.

Det tog inte länge förrän Gyllene gryning reagerade och började skicka mordhot och Themelis och hans kolleger via Facebook.

- Ni kommer inte att lämna caféet levande i fall ni ordnar evenemanget, lydde ett hot som vi fick på vår Facebooksida, berättar Themelis.

Vad hände sen?

- Ingenting hände eftersom jag samlade kring mig en liten privatarmé av arumänska vänner. Evenemanget blev en succé. Vi får se i fall den här succéhistorian får fortsättning.

Jag träffar Themelis tillsammans med en annan arumänsk aktivist Sotiris Bletsas på ett café inne på en avskild gränd i centrum av Aten.

Fallet Bletsas

Sotiris Bletsas är en arumänsk aktivist.
Sotiris Bletsas kämpar för arumänernas rättigheter i Grekland. Sotiris Bletsas är en arumänsk aktivist. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström arumän

Aktivisten och arkitekten Sotiris Bletsas växte upp i en liten by i Grekland under 1960 och 1970-talet. Då fanns det betydligt flera som talade arumänska i Grekland men det var också den grekiska militärjuntans tid. Bletsas kommer ihåg hur det i skolbussarna kunde finnas skyltar som uppmanade en att tala grekiska.

- Vi brukar skämta om att vårt språk överlevde under det Ottomanska imperiet men dog ut under en grekisk regering, säger Bletsas och skrattar så att hans ögon blir ett par mörka streck i det runda ansiktet.

Bletsas gjorde ett namn för sig i slutet av 1990-talet då han stämdes efter att ha delat ut EBLULS (Europeiska byrån för mindre använda språk) flygblad. På flygbladen fanns det information om mindre använda språk i Grekland, bland dem arumänska. Han anklagades för uppvigling och för att sprida antinationalistisk propaganda och riskerade att dömas till 15 månader i fängelset.

Efter tingsrättens dom 2001 fick fallet Bletsas en del uppmärksamhet i Europaparlamentet och ännu under samma år befriades Bletsas från alla anklagelser i hovrätten.

- Nu är jag här, fri och stilig! skämtar Bletsas.

Varför delade du ut flygbladen?

- Då jag bodde i Italien såg jag hur minoritetsspråk kunde fritt användas och jag tyckte att det var dags att få till stånd något liknande i Grekland. Jag ville informera folk om att vårt språk lever och kan överleva. Det är allt!

Skammen över att använda sitt modersmål

Jag frågar om en händelse som inträffade strax före vi satt oss ner vid ett bord i caféet. En servitör kom fram till oss och talade grekiska. Men plötsligt ropade Bletsas glatt på arumänska något åt servitören och gav honom en rejäl smäll på ryggen. Det var som om de två skulle ha varit vänner sedan länge.

Servitören blev ifrån sig och rusade in. Bletsas förklarade att den unge mannen är arumän och ville exemplifiera hur många arumäner inte täcks tala sitt modersmål på en offentlig plats.

Arumänskan har en dyster framtid i Grekland.

- Det grekiska samhället försöker stigmatisera arumänskan så att jag skämmas för att tala det, säger Bletsas.

Constantine Themelis inflikar.

- Även namnet vlach, alltså den grekiska versionen av arumän, är ett nedsättande ord som kopplas till att vara lantis och till något äckligt, förklarar Themelis.

Bletsas kommer med ett exempel på hur skammen över att tala arumänska syns.

- Många unga föräldrar skäller ut sina föräldrar om de försöker lära ut arumänska till sina barnbarn, tillägger Bletsas.

Eftersom arumänerna inte har minoritetsstatus i Grekland är det ingen som för räkning över hur många som talar språket i landet. Men enligt en uppskattning finns det omkring 200 000 människor i Grekland som kan arumänska, men endast ett tiotusental talar språket flytande.

- Jag tror att det egentliga antalet arumäner i Grekland kan vara över en miljon, men de här vägrar tala arumänska.

Arumänskan är dödsdömd i Grekland

Då Bletsas var mitt i sin rättegång trodde han starkt på att det arumänska språket har en framtid i Grekland. I dag är han inte lika säker på sin sak.

En arumänsk översättning av den Lilla Prinsen.
En arumänsk översättning av Lille Prinsen. En arumänsk översättning av den Lilla Prinsen. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström lilla prinsen

- Arumänskan har en dyster framtid i Grekland. Hoppet för att språket ska överleva finns i andra länder med arumänska minoriteter så som Rumänien och Albanien. I Grekland är språket dödsdömt, suckar Bletsas.

Vad borde göras för att framtiden skulle se ljusare ut?

- Staten borde inse att minoriteter inte är ett problem utan en rikedom. Så borde arumänska äldre börja lära ut språket åt sina barn och barnbarn.

Constantine Themelis, som länge suttit tyst och lyssnat på diskussionen med en intensiv blick, nickar.

- Varje språk är ett land utan gränser, säger han.

Vilka arumäner?

Arumänerna är en språklig minoritet som finns i både östra och sydöstra Europa. Språket är flera tusen år gammalt och härstammar från det latinska språket som talades i Romarriket. Arumäner beskrivs som latiniserade greker.

Arumänerna är inte en officiellt erkänd minoritet och saknar språkliga rättigheter i Grekland.

Läs också

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes