Hoppa till huvudinnehåll

Nordiska rådets priser delas ut på stor gala

Nordiska rådets musikpris 2014
Nordiska rådets musikpris och fyra andra pris delas ut under en stor gala i Stockholm den 29 oktober. Nordiska rådets musikpris 2014 Bild: norden.org nordiska rådets musikpris 2014

Varje år delar Nordiska rådet ut pris i fem kategorier: litteratur, film, musik, natur- och miljö och barn- och ungdomslitteratur. Onsdagen 29 oktober samlas alla nominerade i Stadshuset i Stockholm för en samnordisk gala där prisen delas ut.

Galan sänds på Yle Fem fredagen 31.10 kl. 23, och måndagen den 3.11 kl. 16.25 med finsk text.

SVT2 sänder prisgalan fredagen 31.10 kl. 20 och i repris lördagen 1.11 kl. 18.

Nordiska rådets priser bidrar till att synliggöra det täta nordiska kultursamarbetet, och avsikten med de fem priserna är att öka intresset för de nordiska ländernas litteratur, språk, musik och film. Natur- och miljöpriset belönar extraordinära insatser för det hållbara Norden.

Nordiska rådets priser räknas till de mest prestigefyllda priserna i Norden och åtnjuter stor internationell erkänsla.

Litteraturpriset är det äldsta av de fem priserna. Det utdelades första gången 1962 och följdes av musikpriset (1965), natur- och miljöpriset (1995), filmpriset (2002) och barn- och ungdomslitteraturpriset (2013).

Varje pris är på 350 000 danska kronor (ca 47 000 euro), och utdelas i förbindelse med Nordiska rådets årliga session, som i år går av stapeln i Stockholm.

Litteraturpriset

Nordiska rådets litteraturpris ges till ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska ländernas språk.

Nordiska rådets litteraturpris 2014
Nordiska rådets litteraturpris 2014 Bild: Nordiska rådet nordiska rådets litteraturpris 2014

Verket kan vara en roman, ett drama, en dikt-, en novell- eller essäsamling eller annat verk som uppfyller höga litterära och konstnärliga krav.

Åtta gånger hittills har det prestigefyllda priset tillfallit en författare från Finland: 1963 Väinö Linna för romanen Täällä Pohjantähden alla 3 (Söner av ett folk), år 1973 Veijo Meri för romanen Kersantin poika (Sergeantens pojke), år 1975 Hannu Salama för romanen Siinä näkijä missä tekijä (Kommer upp i tö), år 1977 Bo Carpelan för lyriksamlingen I de mörka rummen, i de ljusa, 1985 Antti Tuuri för romanen Pohjanmaa (En dag i Österbotten), år 1998 Tua Forsström för diktsamlingen Efter att ha tillbringat en natt bland hästar, år 2004 Kari Hotakainen för romanen Juoksuhaudantie (Löpgravsvägen) och senast år 2010 tillföll priset Sofi Oksanen för romanen Puhdistus (Utrensning).

I år är Kjell Westö nominerad till priset för romanen Hägring 38, och poeten Henriikka Tavi är nominerad med diktsamlingen Toivo.

Sedan år 2010 har Åland rätt att nominera en egen kandidat till priset och årets åländska kandidat är Johanna Boholm med den prosalyriska samlingen Bygdebok.

Ta del av en fullödig presentation av samtliga kandidater på svenska.yle.fi:s webbplats.

Barn- och ungdomslitteraturpriset

År 2012 inrättade Nordiska rådet ett pris för barn- och ungdomslitteratur, och priset delas ut sedan år 2013. Det första priset tillföll den finländska författaren Seita Vuorela och Jani Ikonen (illustrationer) för boken Karikko (Blindskär).




Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2014
Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2014 Bild: norden.org nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2014

I år har den finländska bedömningskommittén nominerat två böcker från Finland:

Annika Sandelin och Karoliina Pertamos (ill.) Råttan Bettan och masken Baudelaire. Babypoesi och vilda ramsor, som präglas av en vildsint och ömsint humor både i text och bild, samt Ville Tietäväinen och Aino Tietäväinens Vain pahaa unta (Bara en ond dröm), där pappa Ville tecknat och samtidigt avdramatiserat dottern Ainos mardrömmar.

Filmpriset

Nordiska rådets filmpris delades ut första gången i samband med Nordiska rådets 50-årsjubileum år 2002 då priset delades mellan Aki Kaurismäki för filmen Mies vailla menneisyyttä (Mannen utan minne) och danska Per Fly för filmen Drabet (Dråpet).

Sedan år 2005 delas priset ut varje år, och är avsett att medverka till att underlätta produktionen av nordisk film och att stärka den nordiska filmmarknaden, samt på längre sikt också bidra till att stärka nordisk film internationellt.

Nordiska rådets filmpris administreras av Nordiska film- och TV-fonden och prissumman ska delas mellan manusförfattare, regissör/instruktör och producent, vilket understryker att film som konstart är ett resultat av ett nära samarbete mellan dessa tre huvudaktörer.

Priset skall tilldelas en långfilm som är förankrad i den nordiska kulturen, har ett högt konstnärligt värde, har utmärkt sig genom artistisk originalitet och utgör ett helgjutet verk. Nyskapande inom filmgenren är också ett plus vid jämförelse av nominerade filmer. Filmer ska helst finnas på ett nordiskt språk för att komma ifråga för filmpriset.

Sedan år 2005 har priset påfallande ofta tillfallit antingen en svensk eller en dansk film (fyra gånger var).

I år är Pirjo Honkasalos film Betoniyö (Betongnatt) Finland kandidat till priset med följande motivering: ”Pirjo Honkasalos Betongnatt synliggör hur relativt små privata störningar tidigt i livet kan leda till stora tragedier. Det svartvita fotot förvandlar stadslandskapet till ett drömlikt och tidlöst ingenmansland. Som filmskapare är Honkasalo alltid full av mening men aldrig uppenbar.”

Betongnatt vann det finska filmpriset Jussi 2014 i sex kategorier: Bästa film, Bästa regi, Bästa foto, Bästa scenografi, Bästa ljuddesign och Bästa klippning.




Honkasalos film är också Finlands Oscarskandidat i kategorin bästa utländska film.

Läs också Silja Sahlgren-Fodstads recension av filmen på svenska.yle.fi:s webbplats.

Musikpriset

Musikpriset för utövande och skapande tonkonst instiftades år 1965 och skulle till en början utdelas vart tredje år till en kompositör från ett av de nordiska länderna.

Sedan år 1990 utdelas priset varje år; vartannat år till en nu levande kompositör och vartannat till enskilda musikutövare eller grupper.

De självstyrande områdena, Färöarna, Grönland och Åland kan sedan 1997 föreslå egna kandidater till priset.

Det finns inga genre- begränsningar när priset ges till en kompositör utom att verket bör uppfylla höga konstnärliga krav och betraktas som nyskapande inom sin genre.

För att nomineras till priset när det ges till en större eller mindre ensemble eller en enskild musikutövare ska den/de som nomineras vara aktivt utövande musiker. Musikverksamheten ska präglas av nyskapande på en hög konstnärlig och hantverksmässig nivå. Kontinuitet i verksamheten har betydelse vid valet av prismottagare liksom att musikutövandet kan anses vara nyskapande inom det aktuella musikområdet.

Temat för årets nominerade är ett verk med tydlig struktur och form, som innehåller element som skapas i framförandeögonblicket. Det förutsätts att verket uppfyller höga konstnärliga krav och att verket inom sin genre kan betraktas som originellt.




Finlands kandidater till priset är Jong av Lotta Wennäkoski – en orkesterkomposition som har en jonglör som solist, och operaverket Eerik XIV med musik av Mikko Heiniö och text av Juha Siltanen.


Natur- och miljöpriset

Nordiska rådets natur- och miljöpris inrättades år 1995 för att öka medvetenheten om natur- och miljöarbetet i Norden.

Nordiska rådets natur- och miljöpris 2014
Nordiska rådets natur- och miljöpris 2014 Bild: norden.org/Mette Mjöberg Tegnander & Vita Thomsen nordiska rådets natur- och miljöpris 2014

I år går natur- och miljöpriset till en nordisk kommun/stad/lokalsamhälle som antingen har gjort en särskild gemensam insats för miljön eller har gjort en särskild insats inom ett enskilt miljöområde.

Finlands kandidater till priset är dels Ijo kommun, där man under senare år satsat på förnybar energi och energisparande verksamhet som bl.a. innefattar en strävan att göra kommunen oljefri, dels Jyväskylä stad där man inom ramen för projektet ”Ett resursklokt Jyväskylä” arbetar för att utveckla en lokal arbetsmodell som förbättrar invånarnas välbefinnande socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje