Hoppa till huvudinnehåll

Skolmaten påverkas av transport

Diskussionen om centralkök går het för tillfället. Enligt näringsterapeut Henna Karvonen är det viktigt att experter från olika yrkesgrupper är med och planerar köken, så att pengarna inte får allt för central betydelse.

Näringsterapeut Henna Karvonen
Henna Karvonen Näringsterapeut Henna Karvonen Bild: Yle/Sakari Luhtala henna karvonen
Henna Karvonen jobbar som näringsterapeut i Västnyland och enligt henne har maten överlag en stor betydelse för växande skolelever.

- Om de inte får rätt sorts mat så kan det påverka dem hela deras liv. Om man inte äter ordentligt får man lätt humörsvängningar och blir arg, trött och rastlös. På längre sikt påverkas också hur mycket man lär sig i skolan och minnet blir sämre.


Om man inte äter lunch i skolan blir det mer eller mindre omöjligt att lära sig något under eftermiddagen, eftersom kroppen och hjärnan helt enkelt inte orkar med.

Elever får inte i sig tillräckligt

Rekommendationen är att skoleleverna ska få i sig en tredjedel av det dagliga näringsintaget av skolmaten.

- Men i verkligheten står maten i skolan bara för en femtedel av det dagliga kaloriintaget, säger Henna Karvonen.

Orsakerna är många. Dels kan det handla om att det hör till att tycka illa om skolmaten och inte äta av den bara för de andra inte heller gör det. Dels kan det handla om att miljön är otrivsam, obekväm och stressig.

- Det är också viktigt att det finns tillräckligt med tid för att äta i skolan, understryker Karvonen.

Vuxna ska ge modell

Enligt henne har de vuxna också ett stort ansvar när det gäller elevernas inställning till maten i skolan.

- Det är viktigt att lärarna sitter tillsammans med eleverna och äter, så att barnen helt konkret får se hur en hälsosam tallrik med mat ska se ut, säger hon.

Skolkökets placering inverkar

Också stället där maten tillreds har en betydelse, säger Henna Karvonen.

- Om maten är närproducerad av någon man känner, så är tröskeln högre att säga att man inte tycker om den.

Dessutom påverkas maten på olika sätt av att transporteras längre sträckor.

- Olika slags lådor och grytor påverkas inte, men till exempel fiskfiléer och biffar blir lätt torra om de ligger länge i någon värmelåda.

Grönsakerna blir oaptitiliga

Enligt Karvonen är det pasta och potatis som påverkas mest av att transporteras långa vägar.

- Näringsvärdet påverkas inte, men om eleverna låter bi att äta av pastan och potatisen på grund av att konsistensen är obehaglig, så kan det ha väldigt stor betydelse för deras näringsintag.

Sallad och grönsaker påverkas däremot näringsmässigt en hel del och både utseende och konsistens kan bli oaptitlig.

Det är just salladen som pojkarna ofta lämnar bort i skolan, medan flickorna är dåliga på att dricka mjölk. Det som går bäst åt bland skoleleverna är den varma maten.

Olika experter behövs

Enligt Henna Karvonen är det viktigt att inte stirra sig blind på pengar när man talar om hur skolmaten ska tillredas. Hon säger att folk från många olika yrkesgrupper borde samarbeta för att man ska kunna planera så att matupplevelsen ska bli så optimal som möjligt utan att kosta för mycket.

- Det borde finnas folk som är experter på matens näring och folk som är experter på pengar, säger hon. Man borde planera så att det som mår dåligt av transport skulle tillredas nära skolmatsalen, medan annat som inte är känsligt för transport kan tillredas i ett centralkök längre bort.

Läs också