Hoppa till huvudinnehåll

Huvudvärk, spruckna tänder och bettfel om man sparar för mycket

Bild: Yle/Peter Petrélius tandhygien

Nyheten om att drygt 120 skolbarn i Kyrkslätt fått vänta länge på sin tandvård fick tandläkaren Stefan Federley att höja på ögonbrynen. Nu berättar han för Yle Huvudstadsregionen vad som kan hända om man nonchalerar tandvården.

I Kyrkslätt har permitteringar lett till att många skolbarn inte fått sin skolhälsovård och 126 barn har dessutom fått vänta länge på sin tandvård. Tandläkaren Stefan Federley är orolig då barnen lider av kommunens inbesparingar.

- När det gäller tänderna så är det så att den allmänna hälsan återspeglar sig i munnens hälsa och på lång sikt så blir de här inbesparingarna dyrare för samhället, oberoende om det gäller tandreglering eller allmän tandvård, säger Federley.

Svåra problem om man inte tar hand om tänderna

Federley menar att de största problemen med inbesparingar i tandvården har att göra med bettfel och tandreglering.

- Om ett allvarligt bettfel inte åtgärdas så kan man senare i livet ha ordentliga felställningar, vilket oftast leder till problem med tuggningen eller med käkarnas rörelsemönster. Det kan i sin tur ge upphov till bruxism, det vill säga att man gnisslar tänderna mycket. När man gnisslar tänderna får man problem med käklederna, bettet slits och tänderna spricker, och det kan ge huvudvärk eller migrän. Det blir dyrt att vårda allt det här efteråt, förklarar Federley.

Stefan Federley på sin mottagning
Tandläkare Stefan Federley. Stefan Federley på sin mottagning Bild: Yle/Helena von Alfthan hammaslääkäriasema diana

Federley menar att lindriga bettfel inte är så farliga, men om allvarliga bettfel inte vårdas på grund av sparåtgärder, kan det leda till svåra problem i vuxen ålder.

Det var bättre förr

Inbesparingar i kommunerna märks tydligt i skolbarnens munnar, tänderna är inte i samma skick som förr.

- På 70-talet infördes den preventiva tandvården i skolorna, så de som är födda på 70- och 80-talen har tänder som är i bra skick. De som är födda på 90-talet och 2000-talet däremot har sämre tänder, det beror på inbesparingarna, tror Federley.

Då kommunerna sparat har den preventiva tandvården fallit bort och det finns inte längre lika många tandskötare eller hygienister som lär barnen att borsta tänderna eller använda fluor. En annan detalj som Federley tror har påverkat barntänderna de senaste åren är kostvanorna.

- Man äter lite nu och då. Det behöver inte ens vara godis, men om man småäter hela tiden så lider tänderna, berättar Federley.

Läs också:
Över 200 elever blev utan skolhälsovård i Kyrkslätt