Hoppa till huvudinnehåll

Studiestödsreformerna duggar tätt

Studentdemonstration 20.03.2013.
I mars 2013 demonstrerade studentkårer för studiestödet med mottot "Tassarna bort från studiestödet". Studenterna ville uttrycka sin oro över stödets framtid. Studentdemonstration 20.03.2013. Bild: Jenny Blomqvist studentdemo

Sedan augusti råder igen nya regler för studiestödet, trots att följderna av den föregående studiestödsreformen år 2011 ännu är oklara. Studentkåren vid Helsingfors universitet anser att det i första hand är studenterna som förlorar på de snabba förändringarna i villkoren för studiestödet.

Trots att de nya studiestödsreglerna trädde i kraft för bara några månader sedan väntar redan ett nytt lagförslag, som ytterligare reglerar studiestödet, på riksdagens godkännande.

Katja Långvik, sakkunnig i utkomstfrågor vid Studentkåren vid Helsingfors universitet, anser att de här reformerna inte är genomtänkta.

– Det har pågått i flera år nu. Man har gjort förändring på förändring och aldrig hunnit bedöma följderna och verkningarna av de tidigare reformerna. Många av dem är sådana som vi på studentkåren ser att bara försämrar studenternas möjligheter att studera på heltid, säger hon.

katja långvik sakkunnig i studiestödsfråhor på HUS
Katja Långvik är sakkunnig i utkomstfrågår vid HUS. katja långvik sakkunnig i studiestödsfråhor på HUS Bild: Niklas Evers katja långvik

Följderna av 2011 års reform klarnar

På sommaren mätte Folkpensionsanstalten FPA hur många studenter som inlett sina studier år 2011 men ännu inte blivit klara med en lägre högskoleexamen. Det visade sig då att runt 3 000 studenter hade nio eller färre stödmånader kvar efter tre år av studier. Nästan 500 studenter hade fyra eller färre stödmånader kvar.

För att ha så här få stödmånader kvar efter tre års studier måste studenterna också ha lyft stöd under sommarmånaderna. En vanlig orsak till sommarstudier är bristen på sommarjobb. Flera av de här drygt 3000 studenterna riskerar att få slut på stödmånader innan examen är avlagd.

I bakgrunden ligger studiestödsreformen från 2011 då stödmånaderna portionerades ut mellan lägre och högre högskoleexamen. Det här innebär att de som börjat studera efter 2011 inte får lyfta stöd i mer än 37 månader under den lägre högskoleexamen (180 studiepoäng). Återstående stöd kan lyftas först då den första examen är avklarad.

Då de nya studiestödsreglerna trädde i kraft i augusti i år skars stödmånaderna för lägre högskoleexamen ner ytterligare, till 32 stycken. Det totala antalet stödmånader för högskoleexamen (300 studiepoäng) sjönk från 55 till 50.

Det här kan enligt Långvik i värsta fall leda till att ännu fler studenter riskerar få slut på stödmånader innan examen är avlagd.

– Jag hoppas att det inte skulle leda till att folk hoppar av sina studier för att de inte kan finansiera dem. Om man inte har besparingar, ett jobb eller släktingar att ty sig till är socialbyrån nästan den enda utvägen.

Nästa förändring kommer 2016

Reglerna kring studiestödet skärps igen om två år då den nya studiestödslagen väntas träda i kraft. Då kommer studenter bara att få stöd för en högskoleexamen.

Katja Långvik tror att de här leder till en större försiktighet i valet av studieinriktning.

– Risken för att så att säga "välja fel" blir mycket större. Vi är också rädda för att det påverkar intresset för att åka på utbyte.

Studiestödsreformerna har motiverats med att öka genomströmningen i högskolorna. Tanken är att färre stödmånader men högre stödbelopp ger en snabbare studietakt och högskolornas finansiering är bunden till hur snabbt studenterna blir klara. Men enligt Långvik har många linjer inte hunnit, eller haft råd, att anpassa utbildningen till de nya tidskraven.

– Många av de här reformerna är sådana som vi på studentkåren ser att bara försämrar studenternas möjligheter att studera på heltid och helhjärtat koncentrera sig på sina studier.

Läs också:
Så här har studiestödet förändrats
"Man straffas för att jobba under studietiden"

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes