Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvenska elever kan visst räkna

Eleverna i finlandssvenska skolor presterar lika bra i matematik som eleverna i finskspråkiga skolor. Men det finns stora regionala skillnader på finlandssvenskt håll, visar en undersökning av Pisa-resultaten från år 2012. Skolorna i huvudstadsregionen och Åland når toppresultat.

Sedan år 2003 har kunskaperna i matematik gått ner i de finländska skolorna och Finland ligger inte längre i topp. Här resultaten från år 2012. Bild: Yle framgång

Pisaundersökningen från år 2012 visade att resultaten i matematik i de finländska skolorna har gått ner sedan år 2003. Nedgången är ändå inte lika oroväckande i de svenskspråkiga skolorna som i de finskspråkiga, visar en kompletterande undersökning till den nationella Pisa-undersökningen. Det betyder att de svenskspråkiga eleverna nu presterar lika bra som de finskspråkiga i matematik.

- Det här är positivt, säger den ansvariga forskaren Heidi Harju-Luukkainen från Pedagogiska forskningsinstitutet.

Kunskaperna i matematik har sjunkit i hela Norden. Fortfarande klarar sig de finländska eleverna bra jämfört med de övriga nordiska länderna. Matematik var huvudundersökningsområdet i Pisa-undersökningen år 2012, men också år 2003.

Därför har man tack vare undersökningen kunnat följa med hur de finlandssvenska elevernas kunskaper i matematik utvecklas över tid.

- Vi har tillförlitlig information om vart vi är på väg när det gäller matematisk kompetens och nu kan vi för första gången se en trend i Svenskfinland, säger Harju-Luukkainen.

Stora regionala skillnader

Öja skola
Det finns stora regionala skillnader mellan de finlandssvenska skolorna. Öja skola Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist öja skola

En jämförelse mellan de olika regionerna i Svenskfinland visar ändå på stora skillnader.

Huvudstadsregionen och Åland når den klart högsta nivån i matematik, jämfört med de andra regionerna. Sämst i jämförelsen klarade sig övriga Nyland och Österbotten. Till exempel var skillnaden mellan Österbotten och huvudstadsregionen 21 poäng, vilket motsvarar omkring ett halvt års skolgång.

Att det är Åland och huvudstadsregionen som klarar sig bäst i matematik är intressant, tycker forskarna. Speciellt med tanke på att lärarbristen är störst i huvudstadsregionen.

Sämre i läsning och naturvetenskaper

I läsning och naturvetenskaper klarade sig de svenskspråkiga skolorna däremot klart sämre än de finskspråkiga skolorna. I problemlösning låg de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna på ungefär samma nivå.

I de svenskspråkiga skolorna var skillnaderna mellan könen små inom matematik och i problemlösning. I läsning och naturvetenskap är skillnaderna däremot klart större till flickornas fördel.

Finlandssvenska pappors söner skiljer sig ur mängden

Det finns fortfarande många frågetecken kring orsakerna bakom resultaten i Pisa-undersökningarna. Forskarna vet dock att socioekonomisk status inverkar på elevernas prestationer.

I OECD-länderna kunde man till exempel se att högutbildade pappors söner generellt hade goda läskunskaper.

Finlandssvenskarna avviker däremot från den här trenden, förklarar Svenska kulturfondens direktör Leif Jakobsson.

- Det finns en ganska förvånande avvikelse som enbart finns i Svenskfinland och det är att högutbildade pappor i Svenskfinland har söner som inte är speciellt läsmotiverade och duktiga i läsning. Forskarna vet inte varför, säger Jakobsson.

De finlandssvenska eleverna är glada

De svenskspråkiga eleverna var överlag nöjda med sin skolvardag. Bland annat var relationen mellan lärare och elever positivare i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga. Känslan av skoltillhörighet var också aningen högre. Det disciplinära klimatet var bättre och det var mindre vanligt med till exempel skolk och förseningar. Hela 86 procent av eleverna i de svenskspråkiga höll med påståendet "i min skola känner jag mig glad".

Pisa är OECD:s internationella studie som undersöker elevers kunskaper i och attityder till matematik, naturvetenskap, läsning och problemlösning samt andra faktorer som påverkar skolvardagen. Nästa Pisa-undersökning görs år 2015.

Det är Svenska kulturfonden som i samarbete med Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet har låtit göra en kompletterande undersökning till den nationella Pisa-undersökningen. Ett större sampel med svenskspråkiga skolor ska ge högre tillförlitlighet i resultaten.

Läs också: Pisa: Finländska elever bäst i Europa på problemlösning

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes