Hoppa till huvudinnehåll

Snatta inte bort din framtid!

Varför snattar ungdomar? Är det sug efter sötsaker, penningbrist eller vill man bara vara tuff? På 1980-talet fördes många kampanjer där man varnade ungdomar för att börja snatta. Snatteriet kan leda i fördärvet, och till fängelset.

I Stoff från 1984 följer vi två flickor in i Karkkipussi där det är lätt att smyga ner några godsaker i fickan. Men vad händer vid kassan?

1983 blev cirka 3000 ungdomar över 15 år fast för snatteri. Gränsen för polisanmälan går vid 15 år, man inför vanligen snattare över 15 år i straffregistret. Däremot vet man inte hur många under 15-åringar som har blivit fast. De anmäls bara till sina föräldrar.

Snattandet kostar oss alla. Butiksägarna försöker allt mer skydda sig mot stölder. Det finns färre detektiver, men i stället finns det alarmbrickor på kläder som kunden inte själv kan ta bort, speglar och kameror som är svåra att få syn på.

En anonym snattare säger att man snattar för att vara en del av gänget. Att tala med skolkuratorn hjälper inte. Patrik, 14 år berättar om hur han blev fast när han snattade nyckelringar. Patrik tror att det kan hjälpa att tala med skolkuratorn. Redaktör Anna Savonius talar med skolkuratorn Inge Kronström.

Också X-tra från 1990 börjar med en dramatiserad sekvens där en flicka snattar. Från skolgården hör vi elever om snattning. Vi hör polis Klaus Hindrén om orsakerna till snattandet. Börjar du snatta en penna av en kompis kan det sluta med ett rån du hamnar i fängelse för.

Men det är faktiskt äldre kvinnor och män i 30-40-årsåldern snattar mest, menar ett butiksbiträde.

Text: Ida Fellman

Torghandel och köphysteri

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet