Hoppa till huvudinnehåll

Skador och smärta idrottarens vardag

Kulstötare Conny Karlsson
Conny Karlsson gästade Sportmåndag den tredje november. Kulstötare Conny Karlsson Bild: Yle / Robin Lindberg sportsnackare

Risken att skada sig är konstant närvarande i en toppidrottares vardag. Det vet Conny Karlsson, flerfaldig finsk mästare i kulstötning, trots att han säger sig ha kommit lindrigt undan. Ändå blir det en smärtsam resumé.

- Handleden är så dålig att jag måste nästan linda in den om jag ska gräva med spaden hemma på gården. Två av mina fingerleder har opererats. Kirurgen tyckte de såg ut som Teemu Selännes knän och kunde inte garantera att de håller, säger Karlsson i Sportmåndag (3.11).

Slarvar du blir du slarvsylta

Som yngre hade Karlsson också problem med ryggen. Det här orsakades av en bristfällig träning.

- Jag slarvade med träningen av mage, rygg och midja. Alla ungdomar ska göra sit-ups varje dag, säger han och tycker ungdomar borde satsa mera på grundträning och inte fokusera så mycket på enskilda grenar.

Karlsson säger att hans kropp hölls rätt hel jämfört med konkurrenterna. Det lade också landslagets massör märke till.

- Medan han masserade musklerna kommenterade han ofta att jag var i bäst skick av alla.

Friidrott sliter kroppen

Även om Karlsson har kommit förhållandevis lätt undan vad gäller skador, så är kulstötning en tärande sport.

- Ryggen är säkert den mest utsatta i kulstötning. Sedan har man problem just med handleder och fingrar som jag. Är man en roterande kulstötare kan man få problem med ljumsken. Vissa har tampats med bröstmuskulaturen som också tar stryk i kulstötning.

Vill man rangordna de idrottsgrenar i friidrotten som sliter mest på kroppen är spjutkastning och släggkastning värre än Karlssons gren.

- Varje gång du kastar spjut går axeln i princip ur led. Och kulan i släggkastning väger 7,26 kilogram, men när den snurrar blir det flera hundra kilogram som du ska hålla i. Det är grymma påfrestningar.

Motivationen kan bli ett problem

Om en idrottare drabbas av skador kan det vara svårt att hitta motivationen igen under rehabiliteringen.

- Gnistan och glöden finns alltid där. Det är inbyggt i människan. Jag kommer att stöta kula ännu när jag är 80 år, säger Karlsson.

Han förstår och känner medlidande för de idrottare som har varit mera skadedrabbade än han själv, till exempel alpinåkaren Kalle Palander.

- Jag förstår att orken tar slut när man just kommit tillbaka till den form man vill ha och så går något sönder igen och man vet att man har ett år av arbete framför sig för att eventuellt vara i samma form igen.

Karlssons tips på hur man undviker skador är en ordentlig grundträning från barnsben samt en mångsidig och återhämtande träning.