Hoppa till huvudinnehåll

Svårt hitta kommunplats åt flyktingar

kongolesiska kvotflyktingar, borgå
Kongolesiska kvotflyktingar får se sina nya hem. Borgå stad tar emot 25 kvotflyktingar per år. kongolesiska kvotflyktingar, borgå Bild: YLE / Kia Svaetichin kongolesiska kvotflyktingar

I två år har kongolesiska kvotflyktingar haft uppehållstillstånd i Finland. De sitter fortfarande kvar i olika flyktingläger i Malawi, Zambia och Rwanda eftersom inga kommuner vill ta emot dem. Då Finland valde att höja antalet kvotflyktingar från 750 till 1050 skulle de extra platserna gå i huvudsak till syrier. Det har gjort att kongoleserna har svårt att få kommunplatser.

– Kongoleserna har svårt att få platser vilket leder till att de blir tvungna att vänta länge. De har blivit valda och har fått uppehållstillstånd redan år 2012 men de har fortfarande ingen kommunplats. Det betyder att de hamnar sitta och vänta på flyktinglägret tills någon kommun meddelar att de är villiga att ta emot dem, säger socialarbetare Janina Svaetichin.

Janina Svaetichin.
Janina Svaetichin har haft som uppgift att utreda möjligheterna för en lyckad integration för kongolesiska kvotflyktingar. Janina Svaetichin. Bild: Yle/Catariina Salo janina svaetichin

Handplockade fall

Migrationsverket fick runt 40 fall handplockade av UNHCR (Förenta nationernas flyktingkommissariat) och det rör sig om cirka 170 personer varav gruppen väljer ut 150 som får komma till Finland. Det är kongolesiska flyktingar som bor i flyktingläger i Malawi, Zambia och Rwanda.

Ensamstående kvinnor med barn går före till exempel singelmän.

Kvotflyktingar

Finland samarbetar med FN:s flyktingorgan UNHCR om att ta emot kvotflyktingar, som anses särskilt utsatta och sårbara och därför har flytt utomlands.

Riksdagen beslutar i samband med budgeten om storleken på följande års flyktingkvot. Finland har sedan år 2001 tagit emot 750 kvotflyktingar om året.

I år tar Finland emot en tilläggskvot på 300 flyktingar från Syrien. Allt som allt tar Finland i år emot 500 syriska kvotflyktingar.

Asylsökande är personer som söker asyl i Finland, medan kvotflyktingar är flyktingar som valts ut av UNHCR och Finland.

UNHCR samlar information och föreslår för Finland vilka flyktingar de ska ta i sin kvot.

Migrationsverket gör tillsammans med integrationsexperter från kommunerna och med skyddspolisen en uttagningsresa för att intervjua kandidaterna personligen.

Systemet med kvotflyktingar löper helt utanför övrig asylinvandring.

De länder som tog emot flest kvotflyktingar 2012 var USA (53 053), Australien (5 079) och Kanada (4 755).

Sverige tar i år, liksom i fjol, emot 1 900 kvotflyktingar.

Källa: Migrationsverket, UNHCR

En arbetsgrupp bestående av personer från Migrationsverket och Skyddspolisen har tagit sig an deras fall och förra veckan klarnade det vilka som ska få komma till Finland. Janina Svaetichin har suttit med i gruppen som sakkunnig i frågor om integration. Hon har haft som uppgift att utreda möjligheterna för en lyckad integration för dessa personer.

– Det största arbetet har UNHCR gjort eftersom de handplockat fallen. Men visst faller några familjer utanför gränsen på 150 personer, säger Svaetichin.

Men vi får inte glömma de sudanser, kongoleser, somalier och afghaner som måste få komma bort från sina flyktingläger.

Det verkar som att vi bara kan koncentrera oss på en oroshärd åt gången. Just nu är Syrien i allas blickfång.

– Varje dag hör vi i medierna om hur akut behov syrierna är i att få komma bort från sitt krigshärjade land. Men vi får inte glömma de sudanser, kongoleser, somalier och afghaner som måste få komma bort från sina flyktingläger. Nu är det svårt att hitta kommunplatser åt dem medan många syrier redan är placerade.

Välj ”rätt flykting”

På flyktinglägren finns det massor av människor som alla behöver bli omplacerade till ett annat land. De här människorna har inga förutsättningar för att kunna starta ett nytt och bättre liv. Att välja ”rätt flykting” är en svår process.

– I till exempel Malawi kan de inte alls integreras, en följd av det blir att de inte kan studera eller jobba. De sitter bara i flyktinglägren. Vi väljer dem som vi anser är i störst behov av att få akut hjälp.

Men vem är då i behov av mest hjälp och på vilka grunder?

– Ensamstående kvinnor med barn går före till exempel singelmän. Det låter hemskt men så är det. Man utgår ifrån vem som har större behov att få komma bort. Och givetvis är det enklare för en man att klara sig på ett flyktingläger än en kvinna med små barn. Jag tycker att Finland har en rätt så humanitär inställning till hur man väljer de bäst lämpade, säger Svaetichin.

Däremot ska religiös tillhörighet inte påverka valet av vem som får komma till Finland. Janina Svaetichin berättar att de fall från Kongo som de nu gått igenom tillhör olika klaner och grupperingar.

Kommunerna bestämmer själva

I Finland har kommunerna självbestämmanderätt över om de alls tar emot kvotflyktingar och gör de det får de själva bestämma från vilket land de vill ha kvotflyktingarna.

Någonting beror det ju på att kommunerna är mer villiga att ta emot flyktingar från Syrien än från Kongo

Svaetichin kan inte svara på varför kommunerna hellre tar emot syriska flyktingar än kongolesiska flyktingar.

– Någonting beror det ju på att kommunerna är mer villiga att ta emot flyktingar från Syrien än från Kongo. Men alla flyktingar är flyktingar oberoende av varifrån de kommer.

Systemet kunde vara smidigare

Janina Svaetichin är ändå rätt så nöjd med hur vårt kvotflyktingsystem fungerar i Finland, men hon tycker att det borde fungera snabbare och smidigare än det gör i dag.

– Vi skulle kanske kunna höja vår kvot, med tanke på att Sverige till exempel tar emot närmare 2 000 kvotflyktingar, men det är ett beslut på politisk nivå. Man kunde samtidigt se över hur många bostäder som byggs i våra kommuner eftersom det oftast är där som skon klämmer. Kommunerna upplever att de inte har tillräkligt med bostäder till flyktingarna.

Läs också