Hoppa till huvudinnehåll

Datorn, en kärleksgud och sutenör

kari salmelainen på 80-talet
På 80-talet analyserade den mystiska datorn hur väl Fröken X passade ihop med de tre männen bakom skärmen i tv-showen Napakymppi. Till vänster programledare Kari Salmelainen. kari salmelainen på 80-talet Bild: YLE/Kalle Kultala napakymppi

"För första gången i historien - för att uttrycka oss högtidligt - har en robot fått pröva sin lycka som äktenskapsförmedlare. Den har klarat ansvarsuppdraget så lysande att de unga tu som dess maskinhjärna bedömt passa ihop allra bäst bland tusentals kandidater nu är förlovade - då detta utkommer säkerligen också gifta".


Så skriver den finska tidningen Apu redan år 1957. Artikeln är troligen översatt och ursprungligen från USA. Typiskt för tiden är att begrepp som robot, maskinhjärna och elektronhjärna glatt blandas ihop - det är inte så noga för ingen vet exakt hur en dator eller robot ser ut. Men tron på teknologin är i topp: "Och om någonting går snett på den gemensamma seglatsen klarar maskinhjärnan säkert också av äktenskapsrådgivning!"

Någon robot är i verkligheten knappast inblandad utan antagligen är "äktenskapsförmedlingen" ett dataprogram som letar efter samband mellan singlarnas egenskaper och parar ihop dem som har flest överensstämmelser.

Ungefär så går det i alla fall till då "datadansen" troligen för första gången landstiger i Finland - kanske i hela Europa - år 1968. Ralf Saxén, en av organisatörerna, är ung studerande vid tiden. Han har läst om datadanser i amerikanska tidningar och vill ordna någonting liknande.

- Vi funderade var vi skulle få maskintid och programvara för de var svindyra på den tiden. Då kom vi på idén att vi skulle göra det som ett specialarbete inom studierna. Vi talade med professor Olli Lokki vid Tekniska högskolan och han tände på idén och lovade ordna finansieringen. Vi ville inte ordna äktenskapsförmedling utan hitta personer som passade ihop för en kväll och kunde ha trevligt.

Projektet är ambitiöst. Varje deltagare får fylla i ett formulär som sammanställts i samarbete med psykologer och svaren avgör bordsplaceringen.

Yle intervjuar Ralf Saxén under förberedelserna.

- Det var en fullkomligt fantastiskt stämning när festen drog i gång. Dansen hölls på Dipoli i Esbo. Varje deltagare fick en databiff, som vi kallade den, och ett glas rödvin och placerades bredvid sin utvalda partner. Alla hade ett samtalsämne, hur just du och jag blivit ihopparade.

De såg så förälskade ut senare på kvällen att det verkar ha utfallit väl.

- Idealparet, de som hade den bästa samstämmigheten, hade tidigare sällskapat i två år, gjort slut ett halvår tidigare och ovetande om varandra köpt biljetter och blivit ihopparade. De såg så förälskade ut senare på kvällen att det verkar ha utfallit väl. Dessutom hade en guldsmedsaffär lovat förlovningsringar åt det par som först förlovat sig och som bevisligen blivit ihopparade av datorn. Följande morgon fick det par som kom 9.15 för att få ut sina ringar bli besvikna för det första paret hade varit där klockan nio jämnt!

Det hela utvecklas slutligen till en övning i projektledning. Organisatörerna måste utöver blankett- och programmeringsarbetet ta hand om marknadsföringen av festen och ett enormt intresse från pressen. Exempelvis skickar Iltasanomat ett gift par till festen för att kolla datorns reaktion. De blir inte ihopparade!

- Och (skämttecknaren) Kari Suomalainen döpte mig till Finlands första datasutenör. Vet inte om man ska se positivt eller negativt på det!

Högskolan belönar organisatörerna med högsta möjliga poäng för projektet. Ralf Saxén gör efter datadansen en framgångsrik IT-karriär i Finland.

Ralf Saxén intervjuas år 1982 om det allt mer datoriserade samhället.

Bonde söker fru - via datorn

Datorn dyker ofta upp i media på 60- och 70-talet i parbildningssammanhang. För läsarna och tittarna är datorn ett avlägset fenomen och dess användningsområden är ofta svårbegripliga. Kanske är kärleksdatorerna ett försök att föra maskinen närmare läsaren.

År 1982 får finländarna en ny chans att pröva på datoriserad äktenskapsförmedling. Då blir datorprogrammet IEVA (Isännän ja Emännän VAlinta) ett ofta återkommande inslag på lantbruksmässor. Igen får hugade singlar fylla i ett formulär. Redan innan maskinen gör premiär på en lantbruksmässa i Uleåborg får operatörerna in ett par hundra blanketter. I slutet av år 1986 har 27 000 personer anmält sig och programmet figurerar på mässor fram till början av 90-talet.

Enligt obekräftade källor används IEVA också i det ultrapopulära tv-programmet Napakymppi. I det långlivade underhållningsprogrammet (1985-2002) parar Kari Salmelainen ihop män och kvinnor på löpande band och de som enligt datorn har många matchande egenskaper vinner en bättre semesterresa än de par som datorn inte hyser mycket hopp för. Det finns dock inte mycket information att tillgå om den berömda Napakymppi-kärleksdatorn och somliga misstänker att "datorn" i själva verket är en scripta.

Mot slutet av 90-talet börjar internet göra klassiska kontaktannonser, IEVA och Napakymppi föråldrade. Med ens är det lätt att själv lägga upp sin profil på nätet, kanske på en renodlad dejtingsajt eller på någon av de tidiga sociala medierna som IRC-galleria... eller X3M-communityn! Eller så chattar man upp sin tilltänka på ICQ eller Messenger.

Har datorn lyckats para ihop dig? Kommentera gärna!

Mera datornostalgi blir det i Rivet ur arkivet: Datorn på Yle Fem den 10 november. Programmet kan också ses på Yle Arenan.

Källor:

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje