Hoppa till huvudinnehåll

Datorns historia i Finland - se vår nostalgiska tidslinje!

Killar prövar datorer i en elektronikaffär 1984.
Datoravdelningarna i elektronikaffärerna var stora dragplåster år 1984. Killar prövar datorer i en elektronikaffär 1984. Bild: YLE / Martti Juntunen speldator

Datorns historia handlar om teknisk utveckling, krångliga förkortningar och stora ekonomiska intressen. Men en inblick i Yles arkiv visar att datorns historia också handlar om starka känslor - framför allt rädsla.


På 50- och 60-talet är datorn troligen för många någonting skrämmande och farligt. Tidningsreportage förkunnar dystert att datasystem snart kommer att indexera, övervaka och dehumanisera hela mänskligheten. Scifirullar som Alphaville och 2001: A Space Odyssey målar upp en dyster bild av framtiden. En total domedag kan inte uteslutas då systemen drabbas av tekniska fel.

Ordet dator är ännu inte etablerat utan begrepp som elektronhjärna, maskinhjärna, matematikmaskin och robot används i en obekrymrad mix. Ofta framställs datorn helt felaktigt som en mänsklig, tänkande varelse, ibland med armar och ben i bästa Oppfinnar-Jocke-stil. I verkligheten är ju de första datorerna enkla räknemaskiner.

En ofelbar privatsekreterare

Som motvikt till rädslorna finns en nästan överdriven tilltro till tekniken.

"Ensi är en genialisk privatsekreterare, för hon har inget svikande minne eller andra mänskliga svagheter", skriver tidningen Suomen Sosialidemokraatti då den allra första datorn Ensi tas i bruk av Postbanken 1958. De flesta av de första datorerna ägs av banker och försäkringsbolag, men också FPA och Skatteverket är tidigt ute.

GE 415-16-dator i Yles ADB-central år 1968.
GE 415-16-datorn som Yle hade i bruk år 1968 beskrevs som en "medelstor" dator. GE 415-16-dator i Yles ADB-central år 1968. Bild: YLE Kuvapalvelu / Håkan Sandblom datacentral
Datorerna kräver enormt med utrymme och är dyrbara arbetsredskap. De organisationer som inte har en egen dator kan hyra datortid hos exempelvis IBM. Maskinerna programmeras och data matas in via hålkort och hålremsor och den resulterande informationen skrivs ut på papper. Bildskärmar finns oftast inte.

År 1961 är hela 65 procent av de som arbetar i databranschen kvinnor. Men ofta har kvinnorna de lägre avlönade, mekaniska jobben som hålkortsoperatris, medan männen är programmerare och förmän.

Snart hakar industrin och handeln på datortrenden. Redan på 60-talet berättar Yle att bara en dator kan räkna ut hur plankor ska sågas ur en stock så optimalt som möjligt. Datorer kan lära barn språk mer effektivt än någon lärare och säkerheten ökar då datorer sköter om trafikljusen i staden. Företag sparar pengar då räkenskaperna kan skötas effektivare än av någon människa. Datorerna kan till och med hjälpa människan att hitta den rätta.

Tilltron till datorerna vacklar inte ens då valprognoserna slår fel, skatteåterbäringarna försenas och tågen står stilla på grund av dessa ofelbara datorer.

Apple, MikroMikko och C64

Apple-1 dator byggd 1976 av Steve Wozniak
Apple I, en mikrodator byggd 1976 av Steve Wozniak Apple-1 dator byggd 1976 av Steve Wozniak Bild: EPA/TONY AVELAR dator
På 70-talet uppfinns mikroprocessorn som gör det möjligt att bygga betydligt mindre datorer - så kallade mikrodatorer. Datorn ryms nu på varje arbetstagares skrivbord. Igen går bankbranschen i bräschen och mångas första kontakt med datorer är MikroMikkon som står på bankdisken och via en matrisskrivare skriver in saldot i bankboken.

Så småningom kommer datorerna, i synnerhet Commodores produkter, in i hemmen också. Hemdatorerna marknadsförs ofta som utbildningsredskap och som lagringsplats för familjens matrecept, fastän alla vet att de bara används till spel. Detta är förstås väldigt farligt för barn som påstås bli lata, våldsamma och asociala.

Nya datorrelaterade skräckscenarier dyker upp där människorna delas in i de som kan ADB och de som inte kan. Det talas om ett nytt klassamhälle. Arbetslöshet och utslagenhet hotar dem som inte kan. Nu gäller det alltså att skola in folket i det nya informationssamhället. Statliga komittéer tillsätts och Yle sänder utbildningsprogram. IT-branschen växer explosionsartat.

Linus och internet räddar världen

På 80-talet finns datorn redan precis överallt. Hus ritas på dator, tidningen ombryts på dator, bibliotekslånet matas in på dator och fruktvågen i affären är en liten dator. Datorerna har börjat kommunicera med varann. Vem som helst kan skaffa ett modem och ringa upp en annan dator.

Nya orosmoment dyker upp. Rygg- och ögonproblem, stress, beroende. Datorskrot som förstör miljön. Pirater, hackare och virusskapare vars moraliska betänkligheter inte kan dömas eftersom lagstiftningen sackar efter.

Mjukvara är som sex, det är bättre när det är gratis. (Citatet tillskrivs Linus Torvalds.)
I skiftet mellan 80- och 90-talet finns det trots depressionen många finländska glädjeämnen. Nokia som har varit Nordens största datortillverkare går framgångsrikt över till telekommunikation och Linus Torvalds, den fria programkodens förespråkare och Linux-skaparen, jämförs med Jesus.

Grafiska operativsystem som Windows, möss, multimedia och 3D-spel gör att datorerna inte längre är lika gråa och svåra. Och snart kommer internet, detta demokratiska, icke-kommersiella medium som ska rädda världen och ge alla yttrandefrihet. Men internet, det är en annan historia.

Datormilstolpar från 50- till 90-talet - kolla igenom vår tidslinje!

Mera datornostalgi blir det i Rivet ur arkivet: Datorn på Yle Fem den 20 maj. Programmet kan också ses på Yle Arenan.

Källor:

  • Yle Arkivet
  • Ari T. Manninen: Näin tehtiin Suomesta tietoyhteiskunta
  • Petri Saarikoski: Koneen lumo
  • Jaakko Suominen: Sähköaivo sinuiksi, tietokone tutuksi
  • Tietotekniikan alkuvuodet Suomessa
  • Välimuistiin kirjoitetut: lukuja Suomen tietoteknistymisen kulttuurihistoriaan

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje