Hoppa till huvudinnehåll

Dan Ekholm: Cameron målade in sig i ett hörn

Redaktör Dan Ekholm
Dan Ekholm. Redaktör Dan Ekholm Bild: Yle/Jyrki Valkama ekholm

Det är inte trevligt för någon att få restskatt. Och att få en mycket större räkning än vad man brukar är särskilt otrevligt. På EU-nivå måste Storbritannien, unionens mest kritiska medlemsland, betala 2,1 miljarder euro. Under ett toppmöte för två veckor sedan gick det upp för den brittiske premiärministern David Cameron att han var tvungen att betala 2,1 miljarder euro senaste den 1 december. Cameron protesterade högljutt och försäkrade att han inte skulle betala avgiften.

Vid EU-ländernas finansministermöte på fredagen lyckades man nå en lösning på problemet som inte bara berör Storbritannien, utan också länder så som Nederländerna, Cypern och Malta som har fått en otrevlig "restskatt" på medlemsavgiften i EU. Storbritannien och alla de andra som fått en kalldusch får nu anstånd till nästa år att betala den justerade medlemsavgiften. Britterna kommer att betala avgiften i två rater i juli och i september.

Den brittiske finansministern George Osborne hävdade här i Bryssel då han lämnade mötet att Storbritannien har fått avgiften halverad och framflyttad. Medlemsavgiften är kopplad till landets bruttonationalinkomst, det vill säga ju rikare ett land är desto högre blir medlemsavgiften. Enligt den här logiken skulle den brittiska rabatten kopplas till "restskatten", det vill säga den brittiska unika rabatten, som Thatcher i tiderna drev igenom för britterna, blir större och inkomsterna stiger.

Budgetkommissionären Kristalina Georgieva bekräftade att en sådan koppling finns, men alla håller inte med om den tolkningen. Den brittiske skuggfinansministern Ed Balls från oppositionspartiet Labour anser att inte en enda penny av skattebetalarnas pengar har sparats och att det snarast handlar om rökridåer. Frågan är om den brittiska rabatten skulle ha kommit i vilket fall som helst, men en brittisk tjänsteman ser det som en seger att man lyckats få ett löfte från EU-kommissionen.

Det är inte första gången den brittiske premiärministern Cameron målar in sig i ett hörn i EU- frågorna. Förra gången var då EU-ledarna utsåg Jean-Claude Juncker till kommissionsordförande i somras, men han stupade med stövlarna på. Det är möjligt att det ger poäng på hemmaplan.

Efter finansministermötet är det oklart hur stor seger Storbritannien har uppnått. Det är också den taktik som används i EU-sammanhang då ett medlemsland hakar upp sig på någon fråga. I Finlands fall gällde det säkerheterna för lånen till Grekland år 2011. Inget annat land förstod vad som var poängen med säkerheterna och hela arrangemanget var så komplicerat, oöverskådligt och ogenomträngligt att ingen riktigt kunde analysera konsekvenserna. Det fina i kråksången var då att finansminister Jutta Urpilainen kunde framstå som en vinnare och rädda ansiktet på hemmaplan. Det samma gäller nu britterna, de kan säga att de har halverat restskatten, men ingen kan riktigt förstå huruvida det stämmer eller om de slår in öppna dörrar.

Det som blev ett konkret resultat av mötet är i alla fall är att de som fick "restskatt" fick anstånd och kan betala senare. Och i år kastade de statistiska beräkningarna mycket mer än de brukar och det i sig är ohållbart. Ifjol var korrigeringarna 360 miljoner euro för alla EU-länder sammanlagt. I år var korrigeringarna 9,5 miljarder euro, så det är otrevligt för en och annan finansminister som hade en månad tid på sig att punga ut med "restskatten". För David Cameron fortsätter EU-frågan ändå att vara en börda för honom medan han balanserar på slak lina. De EU-kritiska flåsar honom i nacken, medan de brittiska EU-anhängarna (de finns också) tycker att han fördärvar den brittiska förhandlingspositionen och rykte i unionen.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt