Hoppa till huvudinnehåll

Grankullapappor sällan hemma med barn

Bild: Martti Juntunen (Juuso Juntunen). faderskap

Bara sju och en halv procent av de föräldrar som tar ut vårdledighet i huvudstadsregionen är män. Det här visar statistik från Folkpensionsanstalten för i fjol. Andelen har inte förändrats särskilt mycket under de senaste åren. Minst villiga att ta ut vårdledighet är papporna i Grankulla.

- Det kan hända att vi ännu lever i ett samhälle med ett 50-talistiskt tankesätt där pappan ska försörja familjen och mamman ska sköta hemmet och barnen. Jag hoppas ändå att det här förändras och av personliga erfarenheter kan jag varmt rekommendera att vara vårdledig, säger Joni Niiranen, som bor i Grankulla.

Joni Niiranen
Joni Niiranen kan rekommendera vårdledighet. Joni Niiranen Bild: YLE/ Christoffer Gröhn joni niiranen

Varför tror du att Grankullapapporna då är så ovilliga att vara vårdlediga?

- Det är en svår fråga, men kanske Grankullaborna ännu lever i gamla tider och inte i det nya århundradet.

Har du märkt att det är så?

- Nej, det vågar jag inte säga. Men jag försöker vara exempel för andra.

Hemvårdsstöd

  • FPA betalar ut hemvårdsstöd till barnets förälder eller annan målsman. Det ska möjlliggöra att en förälder kan vara hemma med barnet, men det kan också vara någon annan som sköter om det.
  • Hemvårdsstödet kan betalas ut genast efter föräldrapenningperioden eller pappamånaden. Det kan ges tills familjens yngsta barn fyller tre år eller får dagvård av kommunen.
  • Stödet består av en vårdpenning samt av ett vårdtillägg som är beroende av familjens inkomster. Föräldrarna kan alltså arbeta eller ta ut avlönad semester medan de får hemvårdsstöd. En del kommuner betalar dessutom ett kommuntillägg till hemvårdsstödet.
  • Vårdpenningen som ges oberoende av inkomst är 341 euro per månad för ett barn under tre år.

"Det var en chock för arbetsgivaren"

I fjol var det 143 föräldrar i Grankulla som fick hemvårdsstöd av FPA. Av dem var 4 stycken eller 2,8 procent män. Det är den lägsta andelen i huvudstadsregionen och så har det sett ut under de senaste åren. I Esbo har andelen under de senaste åren legat på mellan 5,5 och 7,0 procent, i Helsingfors mellan 7,1 och 8,4 procent, i Kyrkslätt mellan 5,1 och 7,0 procent och i Vanda mellan 4,6 och 6,2 procent.

Joni Niiranen har varit vårdledig två gånger.

- Första gången var jag hemma sju månader med mitt barn. Det var för tre år sedan och i år var jag hemma sammanlagt nio månader med andra barnet. Orsaken var att jag ville umgås med mina barn och komma bort från ekorrhjulet och arbetslivet. Jag ville också ge möjlighet för min fru att komma tillbaka till arbetslivet så fort som möjligt. Beslutet att vara hemma en längre period var ganska enkelt sist och slutligen.

Han säger att hans arbetsgivare blev chockad då han tog ut sin första längre ledighet för att vara hemma med barnet

- Det var en chock att jag skulle vara hemma så länge. Men med facit i hand var det inte särskilt länge. Ett företag klarar sig bra utan en arbetstagare i ett halvt år. Jag vet inte om jag var den första på företaget som gjorde det här, men efter mig var det andra pappor som tog exempel och också var hemma längre med sitt barn.

Niiranen jobbade då för ett stort företag med hundratals anställda inom konsultbranschen.

Ingen semester

Niiranen säger att i hans bekantskapskrets är det ändå vanligt med vårdledighet.

- Det kan vara att man apar efter varandra och i kompiskretsen finns pappor som har varit hemma till och med ett år. Men när det gäller andra föräldrar i Grankulla känner jag inte en enda som varit vårdledig.

När han gick på vårdledighet första gången pratade hans manliga kolleger om att han ska på semester, men enligt honom var det allt annat än semester.

- Det är fullt arbete från början till slut. Det har ändrat min inställning till hemarbete. Man måste planera i förväg för att allt ska fungera smidigt. Men roligt var det!

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen