Hoppa till huvudinnehåll

Kolumn: Pappa misshandlade domare

Domare, fotboll, tumult, överfall
Vem vill vara domare, undrar Alf Strömberg. Domare, fotboll, tumult, överfall Bild: EPA utsatt fotbollsdomare

Pappan till en juniorspelare misshandlade en ishockeydomare. En fotbollsdomare avled i sviterna av misshandel. Åtalad efter att ha mördat en annan pappa efter juniormatch i ishockey. Låter det här bekant? Det borde det inte göra men tyvärr är det rubriker som existerar.

Junioridrotten är absolut ingen lek längre. I USA har föräldravåldet ökat stadigt under årens lopp. År 2000 slog en ”ishockeypappa” ner en domare efter sin 10-åriga sons ishockeymatch. Domaren föll hårt efter pappans slag och slog huvudet i golvet och dog senare som följd av överfallet

Redan då talades det om att föräldrar blivit allt mera involverade i sina barns idrottande och att föräldrarna sätter mera tryck på sina barn för att de skall bli framgångsrika. I synnerhet i USA där stora stipendier till universiteten står på spel, blir leken allvar. Dessutom mest för föräldrarna.

Rapporter om föräldravåld kommer in två till tre gånger i veckan, berättade den amerikanska domarföreningens talesman Bob Still för 14 år sedan, och våldet har alltså inte minskat.

Därför blir man inte överraskad över nyheten om att en domare nyligen blev nedslagen i samband med en juniormatch i ishockey i Esbo.

Alf Strömberg
Alf Strömberg skriver om våld inom idrotten. Alf Strömberg Bild: YLE affe
Problemen är absolut inte knutna till bara en sport trots att exemplen nu mest kom från ishockeyn.

Hur kan man åtgärda problemen ?

Självfallet är våldsutövarna unika fall inom en oändligt stor krets inblandade. Men det handlar också om inställningar. Dumheten tätnar i grupper, för att ta till en översättning från finskan.

Visst måste vi som varit med erkänna att det för ofta på läktarposition handlar om att sitta och skälla på domare, motståndare och tränare. Den diskussionen fortsätter sen under hemvägen i de unga aktivas närvaro och till slut har vi en ond cirkel.

På något sätt måste man få fram ett bestämt och entydigt budskap om att attityderna måste förändras.

Mitt förslag till förbund och föreningar är att anlita språkrör såsom Saku Koivu eller Teemu Selänne i ishockey. Joel Pohjanpalo och Sami Hyypiä i fotboll. Mikael Källman kunde vara förnuftets röst i handbollskretsarna och Petteri Koponen i basket.

Låt dem föra fram ett bestämt budskap till fältet om den rätta attityden. De rätta handlingssätten och de rätta målsättningarna för junioridrotten.

De slutliga lösningarna finns på gräsrotsnivå. Vi måste få föräldrar, tränare och andra inblandade att lita på de proffs som sköter om de olika bitarna kring idrottandet. Det krävs skolade och kunniga tränare som har auktoritet, både i juniorers och föräldrars ögon.

Det ligger i allas intressen att upprätthålla en sund junioridrott som är rolig, uppfostrande, utvecklande och framför allt trygg!

Inte som när en pappa slog av käken på en 13-årig domare i USA efter ett kontroversiellt domslut.