Hoppa till huvudinnehåll

Skolsvenskan jämfördes med forntida slaveri

Det rådde ingen förståelse mellan skolsvenskans förespråkare och motståndare då riksdagens kulturutskott ordnade en offentlig utfrågning i frågan på tisdagen. Den erfarne juristen och statsvetaren Pekka Hallberg såg sig tvungen att varna för att låta språkfrågan så splittring i samhället. Det finns exempel utomlands på hur det kan gå, sade han.

Utfrågningen i kulturutskottet ordnades med anledning av medborgarinitiativet för frivillig skolsvenska, som lanserats av föreningen Vapaa kielivalinta (Fritt språkval).

- Den obligatoriska skolsvenskan innebär en välfärdsförlust för Finland, sade föreningens viceordförande teknologie doktor Heikki Orsila.

Enligt hans resonemang innebär varje obligatoriskt ämne att undervisningen i något annat ämne minskas och Finland behöver mer kunskap i naturvetenskap.

- Vilket är viktigare – att studera svenska eller att lära sig förstå universum, frågade sig Orsila.

Jämförde med slaveriet

Finskhetsförbundet Suomalaisuuden liittos språkombudsman och tidigare ordförande Erkki Pihkala betecknade den obligatoriska skolsvenskan som bildningsdiskriminering och krävde att man ändrar inställning till svenska språket.

- Det att man hittills tänkt om en sak på ett sätt, betyder inte att man behöver fortsätta att göra det, sade professor emeritus Pihkala.

Han jämförde med att inställningen till slaveriet, kvinnornas rättigheter och homosexuella också ändrat med tiden.

Pihkala förkastade idén om att de finskspråkiga bör läsa svenska för att det förment hör till finländarnas identitet.

- Man kan inte tvinga någon att anamma en identitet, fortsatte Pihkala.

Flera språk läses i andra länder

Förespråkarna representerades av Folktingets sekreterare Markus Österlund och politikerveteranen och Svenska nu-nätverkets ordförande Paavo Lipponen.

Österlund upprepade tidigare argument att det inte är sant att svenskan är ett hinder för att lära sig andra språk och att flera undersökningar stöder detta.

- Finland hör till Norden och svenska språket är en viktig sammanförande faktor, sade Österlund.

Det råder redan nu brist på svenskkunniga och näringslivet har övergett sitt krav på frivillighet i skolan, framhöll han och påpekade att man bra klarar av att läsa flera språk i andra länder.

- I Luxemburg läser man alle tre officiella språk i skolan: luxemburgska, tyska och franska.

Fritt val – inget val

Lipponen framhöll att det klart är undersökt att frivillighet minskar språkstudierna.

- Fritt val innebär att många inte väljer, sade Lipponen.

Enligt Lipponen är det anglosaxiska inte vår identitet – Finland är ett västland tack vare Sverige. Alternativet hade varit Ryssland, framhöll Lipponen.

Han påpekade också att svenskan är en inkörsport till den nordiska arbets- och studiemarknaden och att de investeringar som är aktuella i exempelvis Nordnorge är de största som är på gång i Västeuropa.

Där finns stora möjligheter om man kan svenska, ansåg Lipponen.

Klassfråga

Skolsvenskan som varande eller potentiellt blivande klassfråga lyftes även upp vid utfrågningen.

Vapaa kielivalintas ordförande politices doktor Ilmari Rostila konstaterade att familjens socioekonomiska bakgrund har en koppling till hur man kan tillgodogöra sig språk.

- Det finns många familjer där man inte kan förklara för barnen varför man bör se svenskan som en del av finländarnas identitet.

Juris och politices doktor Pekka Hallberg tog också upp klassaspekten, men framhöll att frivillighet i sig leder till ojämlikhet.

Hallberg var kallad till utfrågningen i egenskap av neutral juridisk expert. Han såg sig dock tvungen att varna för att låta språktvisten så split i samhället.

- Vi har inget behov av konfrontation. Jag har sett på andra håll i världen hur sådant skadar samhället, sade Hallberg.

Kulturutskottet ska härnäst bestämma om skolsvenskan ska tas upp till behandling också i plenum i riksdagen.

Läs också