Hoppa till huvudinnehåll

Bostadsbristen deprimerar och skiljer barn från sina mödrar

På 1960- och 1970-talen var urbaniseringen i Finland stor. Unga människor reste från landsbygden på jakt efter jobb och en bra framtid. Men det kunde vara tufft både på arbets- och bostadsmarknaden. I de värsta fallen fick unga hemlösa kvinnor lämna sina barn på barnhem.

I reportaget "Hej jag heter Pelle" berättas om unga som lämnar landsbygden för att söka jobb i städerna. Orsaken till emigrationen är många. Framför allt är jobbmöjligheterna större i städerna.

Men ungdomarna får ofta lågavlönade jobb på fabrik, som springbud eller som barnskötare. De kan också bli utnyttjade. Det är svårt att få pengarna att räcka till, ungdomarna är ensamma och det är inte lätt att få jobb. Det största problemet är dock att få bostad.

Vi träffar unga människor och myndighetspersoner. Maj-Lis Pohjola på Helsingfors stads ungdomsbyrå och Jan Furstenborg på FFC försöker hjälpa de unga.

Hemlöshet är alltid tungt att genomleva. Men i de fall där kvinnorna har varit tvungna att lämna bort sina spädbarn till barnhem för att de inte har kunnat få bostad påverkar situationen en hel generation. Karl Sahlgren diskuterar framtidutsikter med de unga hemlösa kvinnorna i reportaget "Priset för ditt barn".

Zoom diskuterar hemlöshet och hur man i samhället kan och skall hjälpa.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet