Hoppa till huvudinnehåll

Rosetta landar på en komet

Rosetta landar på en komet
Rosetta landar på en komet Bild: ESA komet

Rymdsonden Rosettas flera år långa färd genom rymden når sin kulmen i dag då sondens landningsfarkost når ytan av en komet.

Det är första gången människan får möjligheten att studera en komet på så nära håll, berättar forskaren Tiera Laitinen vid Meteorologiska institutet.

Rosetta sköts upp för tio år sedan av det europeiska rymdorganet ESA. Sonden innehåller många instrument som har byggts i Meteorologiska institutets rymdlaboratoratorium.

Landningsfarkosten ska nå kometen 67P-Churymov-Gerasimenko vid halv sex-tiden på kvällen. Ungefär klockan sex står det klart om landningen har lyckats - det tar nämligen en halvtimme för informationen att ta sig från området mellan Jupiters och Mars omloppsbanor, där Rosetta befinner sig, till jorden.

Prover från kometens yta

Rosetta har bland annat med sig kameror och analysredskap för att studera gas och damm från kometen. Landningsfarkosten ska också borra sig in i kometens yta för att ta prover.

- Vi vill veta hur en komet är sammansatt, det vill säga hur mycket vatten den innehåller, och hur mycket organiska föreningar och andra ämnen, berättat Tiera Laitinen.

Genom att studera ämnenas isotopsammansättning och jämföra med motsvarande ämnen på jorden kan man till exempel få veta om vattnet på jorden härstammar från en komet.

Kometerna hör till de äldsta himlakropparna i vårt solsystem, och genom att studera dem kan man kanske bättre förstå också hur jorden har kommit till, säger Laitinen

- En stor del av tiden har kometerna befunnit sig långt från solen i Oorts kometmoln. Som följd av någonslags störningar i tyngdkraften har de hamnat här i de inre delarna av solsystemet. Eftersom de fortfarande är i samma tillstånd som då solsystemet bildades, kan man via dem få information om hur solsystemet kom till, säger Tiera Laitinen.

Enligt Laitinen kan det också vara nyttigt att veta mera om kometer i fall en komet någon gång skulle hamna på kollisionskurs med jorden. Då är det bra att känna till kometens sammansättning för att lättare kunna söndra den eller få den att ändra bana.

Direktsändning från ESA:s kontrollrum

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes