Hoppa till huvudinnehåll

Hela livet på natthärbärge

Karl Sahlgrens reportage Natthärbärget från 1973 tillägnas dem som inte har ett hem. I reportaget följer vi sjuttioåriga Engla Honkonen och andra som i decennier har bott på natthärbärgen i stora sovsalar.

Vaktmästare Erik Söderström och föreståndare Åke Österling berättar att det bor c. 350 män och 50 kvinnor på deras natthärbärge. Bäddplatserna finns i stora sovsalar och "hytter".

Sjuttioåriga folkpensionär Engla Honkonen bor i en stor sal tillsammans med många andra i samma situation. Engla har bott på natthärbärge elva år sedan hennes man dog och bostaden såldes till aktieägare. Hon har inte råd att hyra på den privata marknaden med sin pension på 364 mark. Hennes son bor i Sverige och skulle vilja hjälpa henne, men Engla vill inte att han skall få kostnader för henne och för hennes död. Hon har sett mycket hårt i världen och är van. Livet går sin egen dans, Engla längtar till begravningsplatsen.

Elsa Saxman, som dricker kvällste i sovsalen, har bott tio år på härbärget. Då hennes chef dog förlorade hon både tjänst och rum. Hennes högsta önskan är att komma till ålderdomshemmet. Hon vill inte störa sin son, han har ju egen familj. Helmi Grönberg har bott över tjugo år på natthärbärge sedan de rev hennes hus i Majstad.

Budorden på natthärbärget är stränga. Belysningen släcks klockan 22:00 i de stora salarna. Om man vill läsa kan man sitta i korridoren till 23:30. I kvinnornas sal är det föreståndare Ethel Nordlund som släcker.

På morgonen måste alla i de allmänna salarna ut klockan 8:00. Sex långa timmar ute på stan tar nu vid. Berusad får man inte komma tillbaka. Om man har läkarintyg får man bli och ligga, såsom Veikko Hakkarainen i männens sovsal. Veikko är döv på ena örat, har bensår och astma. Han har bott på härbärget i 15 år.

I andra och tredje våningen finns privata fönsterlösa hytter på 3 kvadratmeter. I en av dem bor Bruno Nyström sedan åtta år tillbaka. Han blev hemlös när han blev sjuk och frun dog. Bruno är anspråkslös och nöjd med sitt rum. Karelaren Aleksander Kuismin är inte lika nöjd.

Ensamma människor har svårt att få stadens bostäder. Karl Taxell blev vräkt och har bott på härbärget efter det. Jouko Vaarala går på jobb varje dag, men sover i en stor sal med andra och måste leva efter natthärbärgets regler.

Livet är utstakat för varje människa säger Bruno Nyström. Det som kommer det kommer, och det som har farit har farit och det skall man inte fundera på för det blir det inte bättre av.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet