Hoppa till huvudinnehåll

Polisen pekar obefogat ut utländska misstänkta

Polissymbol på en utevägg.
Enligt Polisstyrelsen har polisen obefogat i offentligheten pekat ut utlänningar som misstänks för brott. Polissymbol på en utevägg. Bild: Yle polisen,polisväsen,Polisinrättning,polisinrättningar

Det finns brister när det gäller hur polisen rapporterar om misstänkta med utländsk bakgrund. Yle Huvudstadsregionens granskning visar på flera fall där det enligt Polisstyrelsen är helt obefogat att lyfta fram den misstänktas etnicitet. Polisstyrelsens kommunikationschef Marko Luotonen säger att saken nu ska diskuteras.

- Det här visar att polisen har pekat finger i fall där det inte är motiverat och förövarens etniska bakgrund har lyfts fram på ett obefogat sätt, säger Marko Luotonen, som är kommunikationschef vid Polisstyrelsen.

Det här säger polisens direktiv

  • Namn och bild på den misstänkta offentliggörs vanligtvis inte och polisen bör inte heller lämna uppgifter om t.ex. sakägarens privatliv, hälsotillstånd eller etniska bakgrund om inte offentliggörandet av dessa är av väsentlig betydelse för undersökningen av fallet. Om en beskrivning av kännetecken är oundviklig för gripandet av den misstänkte eller för att identfiera en farlig person, kan uppgifter om etnisk härkomst lämnas till offentligheten.
  • Här finns hela direktivet "Polisens interna och externa kommunikation"
  • Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har också gett ut en guide för några år sedan om hur polisen ska undvika etnisk profilering i sitt arbete.

Enligt polisens egna direktiv för intern och extern kommunikation ska polisen inte lämna uppgifter om den misstänktas etniska bakgrund om det inte är av väsentlig betydelse för undersökningen av fallet. Yle Huvudstadsregionens granskning visar ändå att direktivet inte alltid följs. Vi har granskat när polisen i Esbo, Helsingfors, Kyrkslätt och Vanda i sina dagliga rapporter mellan juli och oktober har nämnt om en eller flera av de misstänkta förövarna har utländsk bakgrund.

Under de här fyra månaderna har polisen i Esbo och Kyrkslätt 9 gånger nämnt etnicitet i rapporterna. Helsingforspolisen har gjort det 25 gånger medan Vandapolisen gjort det 19 gånger. Hit räknas allt från formuleringar som "en personbil med estniskt registernummer" och "två utländska personer" till "fem aggressiva romska kvinnor" och "en 37-årig man från Estland".

Polisinrättningarna i huvudstadsregionen har var och en under de här månaderna rapporterat om hundratals brott. Rapporterna läggs ut på polisinrättningarnas webbsidor och skickas till medierna.

"Bör åtgärdas genom utbildning"

Granskningen visar att speciellt under juli och augusti har Helsingforspolisen ganska aktivt pekat ut misstänktas etnicitet medan det inte finns ett enda fall från oktober. Kommunikationschef Juha Hakola säger att den misstänktas etnicitet bara ska nämnas om det är befogat.

- Utgångspunkten är att om det finns en tungt vägande orsak till att den misstänkta tack vare det kan gripas så kan etniciteten nämnas, säger Hakola.

Vår granskning visar trots det att polisen ibland skriver ut förövarens bakgrund fastän denne redan är gripen.

- Det stämmer och det är sådant som polisen varje vecka tar ställning till under sin fortbildning. Utgångspunkten är att om brottet är uppklarat och gärningsmannen är känd så har det ingen större betydelse om det är fråga om en utlänning eller om en finländare. Men det är flera personer som skriver våra rapporter och den här bristen kan bara åtgärdas genom utbildning.

Men har polisen i sådana här fall brutit mot sina egna direktiv?

- Det är lite för starkt uttryckt. Det handlar mer om ett sätt att skriva och det har inte gjorts avsiktligen.

Kan det inte anses stämplande att polisen i sina rapporter skriver "finländska medborgare med utländsk bakgrund"? Varför räcker det inte för en myndighet, i det här fallet polisen, att personen fått finländskt medborgarskap och därmed är finländare?

- En finländsk medborgare är alltid en finländsk medborgare, men i vissa fall för att lösa brott kan det nämnas. Men i de exempel som journalisten visade behöver det där kanske inte nämnas, säger Hakola.

"De som gör det är inga journalister"

Hakola säger att det är många olika poliser som sätter ihop de brottsrapporter som publiceras på webben. Rapporterna kan ibland sättas ihop enligt klippa och klistra-principen från polisens interna rapporter och från brottsanmälningar som har gjorts.

Juha Hakola
Juha Hakola är kommunikationschef vid Helsingforspolisen. Juha Hakola Bild: YLE/ Christoffer Gröhn helsingforspolisen

Marko Luotonen vid Polisstyrelsen säger utan omsvep att det finns rum för förbättring när det gäller hur polisen informerar om brott.

- De som jobbar med det här är inte journalister och de har olika bakgrund. Det här sätter krav på oss och på att vi utbildar dem som gör det här. Jag vill inte klandra dem men jag ser klara behov av utveckling för att vi inte obefogat ska peka finger.

Luotonen säger ändå att det ibland kan uppstå rykten om polisen inte uppger de misstänktas etniska bakgrund.

- Det har funnits fall där polisen inte har berättat om ungdomsgängs etniska bakgrund och det har ryktats om att det är fråga om utlänningar fastän det varit ursprungsfinländare. Det fungerar med andra ord också tvärtom.

Polisstyrelsen ska nu efter Yle Huvudstadsregionens granskning ta upp frågan på nytt.

- Vi kommer nu att diskutera det här i vår egen organisation med kommunikationscheferna, säger Marko Luotonen.

Läs också:

Rätt eller fel att nämna etnicitet - så här svarar polisen

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen