Hoppa till huvudinnehåll

Att få "gå till kungs" fixar inte demokratiunderskottet

Peter Backa
Peter Backa Peter Backa Bild: Yle/Roger Källman peter backa

Landsbygdsutveckling och demokrati. Det är två övergripande teman då man diskuterar med Peter Backa, nybliven pensionär från Svensk Byaservice. Han är kritisk till det sätt som kommunsammanslagningar "säljs" till folket.

År 1983 började Peter Backa arbeta på det som då hette Svenska Studiecentralen. Det har handlat om folkbildning i olika former: studiecirklar och kursverksamhet.

- De senaste tio åren har jag fokuserat på landsbygdsutveckling och byaverksamhet, säger Backa.

Demokratifrågor spelar en central roll då det gäller landsbygdens utveckling. Dess värre är det lite si som så med hur den fungerar, säger han.

- Alla är nog överens om att u-länderna måste ha demokrati för att utvecklas, men här hemma verkar det inte spela så stor roll hur demokratiskt man sköter landet. Det är lite konstigt, säger Backa.

Att få "gå till kungs" fixar inte demokratiunderskottet

Som bäst pågår utredningsarbeten och diskussioner med mål att reformera strukturerna för kommuner och den service som samhället producerar. För att minska rädslan för de allt större enheter som visioneras fram så pratas det bland annat om närdemokrati och kommundelsfullmäktige.

Det här ger Peter Backa inte mycket för. Han säger att man måste hålla i minnet vad demokrati är: det är ett sätt att fatta beslut. Det är jämförbart med monarki, oligarki och så vidare. Det är inte att makthavarna "nedlåter sig" att tala med folket. Det gjorde redan Gustav Vasa, men inte var det någon demokrati, utan envälde, säger Backa.

- Det är helt otroligt, för nu försöker man erbjuda samma sak igen. För att fixa demokratiunderskottet ska folket få än en gång "gå till kungs" och tala med beslutsfattarna.

Områdesfullmäktige, höranden, workkshops och liknande kan ha en terapeutisk effekt, medger Backa. Om makten fortfarande sitter på samma plats som före reformerna så har man ändå inte gjort något åt demokratin.

- Om samma gäng fortfarande sitter och bestämmer så har man inte utvecklat demokratin. Det är en alldeles oerhörd samhällslögn som vi håller på med då vi gör en ny kommunallag, då vi funderar på sammanslagning av kommuner i Österbotten och så vidare.

Ett fungerande exempel på fungerande närdemokrati hämtar Peter Backa från delstaten Oregon i nordvästra USA. Där var en läkarstation hotad av stängning, på grund av att de statliga medlen tröt.

- Då ritade man på kartan upp ett område som betjänades av stationen och ordnade en omröstning om att instifta en ny skatt som skulle räcka till för att upprätthålla stationen. Så röstade befolkningen för att beskatta sig själva.

Liknande system borde kunna tillämpas här, säger Backa. På kommunalt håll verkar det ändå vara tabubelagt att låta folk ta egna initiativ och fatta beslut, säger han.

- Det finns massor av fina exempel ute i världen, det är bara att vi väljer att inte känna till dem.

Landsbygden: energi och image

Hur ser det annars ut för landsbygden då? Från sextiotalets urbanisering, följt av en motreaktion, något av "gröna vågen", går flyttlassen än en gång mot befolkningscentra och Trängselfinland. Men allt är inte negativt, säger Peter Backa:

- Till exempel kommer landsbygden att bli viktig då energifrågorna ska lösas. Den riktigt hållbara energin finns på landsbygden: sol, vatten, vind och biomassa. Det här är en sak som så småningom kommer att "gå hem".

Informationstekniken har gjort att man också ute på landsbygden har samma möjligheter att ta del av världens information som någon som bor i till exempel. New York.

Våra förändrade konsumtionsmönster är också något som kan gagna landsbygden. Detta i form av ökad medvetenhet om hur och var våra livsmedel tillverkas.

- Man köper en image, en kultur, nästan en mening med livet, när man köper en vara. Här har landsbygden en chans att konkurrera, det gäller bara att få in den genuina landsbygdskulturen i produkterna.

Från skrivbordet till skolbänken

Peter Backa var sista dagen på arbete på Svenska dagen, den 6 november. Någon tillbakalutad pensionärstillvaro är ändå inte på fråga. Redan i våras gick Peter och anmälde sig till ett antal universitetskurser. Nu studerar han socialpolitik "så svetten rinner"

- Jag tänkte att jag hinner göra en del saker vid sidan av jobbet, men det visade sig att det hann jag inte. Nu har jag ett enormt tryck att rädda nånting utan att skämma ut mig inför lärare och professorer.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten