Hoppa till huvudinnehåll

Religionskrig hotar efter blodsdådet i Jerusalem

Blodsdådet i den judiska synagogan i Jerusalem har fördömts runtom i världen. Spänningen ökar nu till bristningsgränsen mellan högerextrema judar och palestinierna i Östra Jerusalem.

Våldsdådet inträffar efter flera upplopp i det arabiska Östra Jerusalem. Allt fler ultraortodoxa judar har där trängt in i muslimernas heliga al Aqsa-moské. De får beväpnat skydd av israeliska säkerhetsstyrkor som samtidigt stoppat palestiniernas tillträde till sin moské.

Skottlossning bröt i morse ut vid synagogan och parterna drabbade häftigt samman när israeliska säkerhetsstyrkor på dagen trängde in i Östra Jerusalem för att gripa palestinier.

Polisen trängde bland annat in i flera palestinska hem och grep där ett tiotal personer, bland dem släktingar till de två attentatsmännen.

USA:s president Barack Obama har fördömt det "horribla angreppet" men samtidigt har Vita huset riktat en allvarlig varning till Israel och palestinierna.

- Vid den här känsliga situationen i Jerusalem är det ännu viktigare att de israeliska och palestinska ledarna samarbetar med vanliga medborgare för att minska spänningen, ta avstånd från våldet och söka en väg mot freden, säger Obama.

"Israel får inte starta ett religionskrig"

Jordanien har för några dagar sen kallat hem sin ambassadör i Israel i protest mot de väpnade extremjudiska intrången i al Aqsa-moskén.

Den palestinska presidenten Mahmoud Abbas varnade då Israel för att starta ett religionskrig genom att tillåta judiska troende att besöka islams heliga plats i ockuperade Jerusalem.

Palestinierna säger i dag att attacken är en direkt följd av "israelisk provokation".

- Vi fördömer starkt den här incidenten och accepterar under inga omständigheter angrepp på civilpersoner. Men våra fördömanden gäller också attackerna mot al-Aqsa-moskén och heliga platser, säger Abbas.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hotar med hårdare tag mot den gränslösa terror som han säger att riktas mot Israel.

- Terrorn försöker dra upp våra rötter i hela landet. Om det ankommer på terroristerna så borde vi inte finnas i Jerusalem eller Tel Aviv, inte i bosättningarna i Etzion, ingenstans. De kommer inte att lyckas, säger Netanyahu.

Israel har ockuperat både Östra Jerusalem och Västbanken med de judiska bosättningarna efter Sexdagarskriget 1967.

Vad är det judiska Jerusalem?

Israels ökade väpnade närvaro och de allt fler extremortodoxa judarna vid al Aqsa-moskén motiveras med judarnas historiska rätt till Tempelberget. Platsen är en helig plats för judendomen, islam och kristendomen.

Hittills har Israel respekterat också muslimernas rätt till den heliga al Aqsa-moskén som araberna byggde år 638. Det är en rätt som Jordanien bär ansvar för.

Men de växande judiska anspråken på Tempelberget har redan i åratal ifrågasatts av Israels ledande historiker och arkeologer.

Arkeologen Israel Finkelstein vid Universitetet i Tel Aviv säger att det inte finns några arkeologiska bevis för det judiska arvet i Jerusalem.

Också hans kollega Rafi Greenberg intygar att bevisen saknas för att kung Salomo skulle ha byggt det första templet på berget eller att kung David skulle ha funnits i Jerusalem.

Professor Yoni Mizrahi är en självständig arkeolog som har jobbat vid Internationella atomenergiorganet IAEA. Han håller med. Han prickar högerorganisationen Elad för att fara fram med osanning när de hårt driver på utvidgade judiska bosättningar på den palestinska Västbanken.

Trots att Elad har kämpat för att hitta bevisen har de inte funnit någonting som skulle säga "välkommen till Davids palats", påpekar professor Mizrahi. Han noterar att högergruppen bara tyr sig till de heliga skrifterna som inte kan jämställas med fakta.

Attack i synagoga i Jerusalem - flera döda

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes