Hoppa till huvudinnehåll

”På sikt hoppas jag på en svensk skola i Tallinn”

I Tallinn har undervisning i svenska för skolbarn kommit tillbaka efter en paus på fem år. Det handlar om ett privat initiativ, men många föräldrar hoppas på framtida statsstöd både från Estland och Sverige.

I samband med den globala finanskraschen drog Estland tillbaka statsstödet för undervisning på svenska. Då lade alla skolor i Tallinn utom två ner sina kurser.

Men också i de två skolorna har bara gymnasieelever fått läsa svenska medan yngre barn har lämnats helt utan alternativ. Dessutom är gymnasiesvenskan anpassad till nybörjare.

- Hittills har jag bara lärt mig svenska med pappa och när vi är i Sverige på somrarna, säger Matilda Hedman.

Hon har blivit anmäld till den nystartade skolundervisningen i svenska av sin pappa Anders.

- Det är klart att jag vill att hon ska lära sig svenska, säger han, så att hon ska kunna kommunicera med sina släktingar i Sverige. Jag vill också att hon ska ta del av den svenska kulturen och språket.

Det är den nybildade Svenska skolföreningen i Estland som har börjat med undervisning på svenska nu under hösten i Tallinn.

De flesta medlemmarna i föreningen är svenska eller svensk-estniska föräldrar som vill att deras barn ska lära sig bra svenska.

Anders Hedman tror att de flesta barnen nog har någon att tala med, men att det är svårt att lära sig skriva utan ordentlig undervisning. Dottern Matilda håller med.

- Det mesta jag skriver är några SMS eller något brev, säger hon. Ibland kollar pappa igenom och hjälper mig.

Den nya utbildningen vänder sig i första hand till svenska barn, inklusive barn med finlandssvenska eller estlandssvenska rötter.

De drygt 20 eleverna får inte en utbildning som är formellt kopplad till det svenska eller estniska skolsystemet, betonar en av initiativtagarna, läraren Yvonne Leipalu.

- Det här är en kompletterande undervisning, säger Leipalu. Den bygger på den svenska läroplanen för svenskundervisning utomlands. Men jag har förstås anpassat läroplanen till våra två gruppers behov och baskunskaper.

Barnen får inga betyg, utan intyg.

- Vi ger dem intyg som de kan ta med till sina skolor om de flyttar till Sverige. Det gör det lättare för svenska eller finlandssvenska skolor att nivåplacera barnen.

Bland de föräldrar Svenska YLE talar med är förväntningarna höga, åtminstone på lång sikt. Nästa höst kommer många svenskspråkiga barn i Tallinn upp i skolåldern, så då förväntas elevantalet öka.

- På längre sikt tror och hoppas jag på en svensk eller skandinavisk skola i Tallinn, säger Martin von Zweigbergk. Just nu går hans två barn, Winston och Arwen, i den finska skolan.

- Det finns ju många danskar och norrmän i Tallinn också.

von Zweigbergk är själv svensk och barnens mamma finsk.

- Svenskundervisningen i Finska skolan är helt för lätt för mina barn, som vartannat år går i finlandssvensk skola i Finland. Det är jättebra att mina barn nu kan läsa svenska för svenskspråkiga.

Men varken Leipalu eller hennes kollega Heidi Saar talar om stora utvidgningsplaner, åtminstone inte ännu.

- Det vi allra mest behöver, säger Leipalu, är resurser så att vi kan dela upp eleverna i flera grupper. Det är för stor variation i ålder och kunskaper inom grupperna just nu.

Om bitarna faller på plats så kan vi gå hur långt som helst, skrattar Saar.

- Om det finns ett behov, säger hon, och mänskor frågar efter mer, då har vi en anledning att utvidga verksamheten.

För tillfället finansieras undervisningen med terminsavgifter.

Gustaf Antell

Läs också