Hoppa till huvudinnehåll

"Gymnasierankning är vilseledande"

Gymnasierna kan inte rankas enbart på basis av studentexamensresultat, uppger VATT. Bild: Yle/Simon Bergholm penkkis 2014

Är det vilseledande att ranka gymnasier enligt resultaten i studentexamen? Så tycker i varje fall Statens ekonomiska forskningscentral Vatt, som i dag presenterade några nedslag i sin forskning om gymnasierankning mellan åren 2002-2013.

Några namn både högst och lägst på Vatts rankningslista offentliggjordes men det finns ingen lista att länka till. Skillnaderna är för små för att det skulle kännas vettigt, uppger specialforskare Heikki Pursiainen vid VATT.

Heikki Pursiainen är specialforskare vid Statens eknomiska forskningscentral, VATT
Specialforskare Heikki Pursiainen Heikki Pursiainen är specialforskare vid Statens eknomiska forskningscentral, VATT Bild: Yle/Anna Savonius specialforskare heikki pursiainen

Bland de svenska gymnasierna i topp nämns Svenska samskolan i Tammerfors, eftersom den hört till tre i topp under fem års tid, motiverar Vatt. På finskt håll kommer gymnasierna i Leppävirta, Virmo och Reisjärvi främst.

Nätverkens betydelse

Vatt synade inte bara resultatet i studentexamen utan också elevernas utgångsnivå och variationer i betygspraxis. Det viktigaste resultatet är ändå att skillnaderna mellan gymnasierna är små.

Foto: Yle/Onni Aaltonen
Studentexamen får inte vara enda mätinstrumentet. Foto: Yle/Onni Aaltonen Bild: Yle/Onni Aaltonen webbdoktorn

Heikki Pursiainen säger att eleverna inte söker till de bättre gymnasierna för att uppnå högre medeltal utan man vill helt enkelt få motiverade klasskompisar. Och vissa tänker på kommande viktiga nätverk också, säger han, ett tema som skulle vara intressant att studera.

Många stora gymnasier i huvudstadsregionen uppnår goda resultat år efter år på både finska och svenska och det beror på elevunderlaget, de goda eleverna söker sig hit.

Fina prestationer även i mindre gymnasier

- Däremot hamnar de små gymnasierna ofta i skymundan, trots att det kan finnas ytterst goda prestationer också här, säger Pursiainen.

Visst är god undervisning, läs skickliga lärare, också viktigt men elevunderlaget är nog avgörande. Det betyder enligt Pursiainen mer än själva arbetet som sedan görs i gymnasiet. Goda elever presterar bra.

Vatt uppger att det har varit svårt att jämföra de finska och svenska gymnasierna sinsemellan, beror det på att man betygsätter olika, undrar Pursiainen. Därför valde Vatts forskare att inte "bunta ihop dem" utan granska de svenska och finska gymnasierna skilt.

Heikki Pursiainen säger att det långa forskningsarbetet nu är gjort och det visar tydligt hur svårt det är att rangordna skolor. Han ställer sig också skeptiskt till så kallad resultatbaserad finansiering av gymnasier eftersom pålitlig resultatmätning är så svår att göra.

Här nedanför kan du läsa mer om de senaste gymnasierankningarna. Vatts forskare kritiserar dem, eftersom de huvudsakligen baserar sig på ett års resultat i studentexamen.

Läs mera:
Helsingin Sanomats gymnasierankning
FNB:s gymnasierankning från maj i år

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes