Hoppa till huvudinnehåll

Upplysande om ljus

ljus, ljusstakar och lampor
ljus, ljusstakar och lampor Bild: YLE/ Hedda Jakobsson experttimmen gammalt och antikt

Ljus i alla dess former behandlades i Experttimmen den 20.11 när Vegas antikkännare Bernt Morelius besvarade lyssnarfrågor. Men vi hann också med en hel del andra frågor om gamla, kära ting.

Inget piggar mera upp novembermörkret än att tända stearinljus eller lampor. Många satsar också på tidig julbelysning för att mota höstmörkret.

Ljuset var ingen självklarhet för gemene man på 1700-talet. Ett vanligt talgljus var dyrt och inget man hade obegränsat av. Ingen slösade med ljus. De riktigt fina ljusen var en lyxvara. På slotten fanns till exempel protokoll på hur många ljus var och en i distriktet skulle få ha. Inte ens i de finare boningarna fanns speciellt mycket ljus. Det är alltså en myt att det skulle ha funnits kristallkronor i alla rum.

En gammal lampa med prismor
En gammal lampa med prismor Bild: YLE/ Hedda Jakobsson prismor

Talgljusen kom till när man hade slaktat djur. Då använde man fettet från i första hand får och nöt. Talgljusen var besvärliga på grund av att de rann. Vaxljusen var i och för sig lika besvärliga eftersom veken som var av hampa eller bomull, skulle petas till eller klippas ner med hjälp av en speciell ljussax.

Ljuset i tavlor

På konstmuseet Sinebrychoff i Helsingfors pågår en utställning (t.o.m. 11 januari 2015) med den svenske konstnären Pehr Hilleström. Hans målningar kännetecknas av ett nästan magiskt ljus som både fascinerar och trollbinder. Mikael Ahlund som är intendent vid Stockholms Nationalmuseum och expert på svensk och europeisk konst från 1700- och 1800-talen har sammanställt en katalog över de verk som ställs ut i Helsingfors.

Ljuset i Hilleströms tavlor kan ses i bland annat eldsvådor, industrin och fyrverkerier. 1700-talet var väldigt mörkt och människorna var vana vid att leva i mörka förhållanden, både inne och ute Därför är ljuset i tavlorna desto mer effektfullt.

Att skapa detta ljus är en särskild konstart med långa anor. Pehr Hilleström är den första i Norden. För att få fram effekterna måste man förutom själva ljuset få fram en komposition och de bästa materialen som reflekterar ljuset.

Hilleström var väldigt produktiv. Han gjorde över tusen tavlor och vände sig till en bred marknad, inte enbart till de rikaste. På utställningen i Helsingfors kan man också se några av Pehr Hilleströms mest kända verk, bland annat Ankarsmedjan i Söderfors. Här spelar ljuset från härdarna i den i övrigt mörka smedjan en stor roll.

Lyssnarfrågor i urval

Sue har en vacker urna i rödlera. Urnan är 18 cm hög och har ett ”midjemått” på 51 cm där den är som tjockast. Vidare är urnan försedd med ett lock, men saknar öron på sidorna. Sue vill veta vad initialerna ML på urnans botten står för. Hon vill också veta mera om konstnären. Urnan har också årtalet 1937 ingraverat.

ML står för Grankullakonstnären Marita Lybeck som levde åren 1906-1990. Hon var en färgstark person med teckningslärarutbildning och textillinjeinriktning. Hon jobbade för bland andra Artek och Aino Aalto, Kera och Stockmann samt gjorde terriner, terrasskrukor och fruktfat för restaurang Savoy. Hon hade också ett eget företag. Vid triennalen i Milano 1954 belönades Marita Lybeck med en silvermedalj, men hon har tyvärr blivit lite bortglömd. Urnan kan användas till bland annat sylt, kryddor eller socker. Bernt Morelius slår fast ett försäkringsvärde på cirka 70-80 euro.

Micaela vill veta mera om ålder och ursprung på en takkrona, en oljelampa som har en ny glaskupa, men i övrigt är i originalskick. Bernt berättar om hur man år 1859 upptäckte olja i Pennsylvania och efter det började man förädla oljan till lyspetroleum med mera. I slutet av 1800-talet var oljelamporna väldigt populära. Det dröjde faktiskt ända till 1900-talet innan den elektriska lampan kom. Den första glödlampan i Finland tändes 1882 på Finlaysons fabrik i Tammerfors.

Micaelas oljelampa har en hiss som gör att man sänka och höja lampan. Den har också ljusarmar för stearinljus. Oljecisternen finns i mitten. För att förstärka ljuseffekten hänger det glasprismor från ljusarmarna. Oljecisternen brukar ofta vara gjord av majolika, en färgglad massa med bra lyster.

Efterfrågan på de här oljelamporna har ökat. Trots att glaskupan inte är den ursprungliga antar Bernt Morelius att oljelampan har ett försäkringsvärde på cirka 1000 euro.

Gammalt fickur i guld
Gammalt fickur i guld Bild: privat fickur

Dan har fått ett gammalt fickur i guld av sin morfar, som i sin tur fick klockan av sin far som reste till Amerika och som köpte den där. Klockan torde ha köpts i början av 1900-talet. Bernt håller med. På basis av alla tilläggsuppgifter, bland annat att klockan är en Washington watch Co. Lafayette (visserligen tillverkad i Illinois) och diverse serienummer kan Bernt slå fast tillverkningsåret till 1910 eller 1918. Uret är i 14 kartas guld med ciseleringar och dekorationer. Tyvärr fungerar inte klockan, men med hjälp av en skicklig urmakare kan klockan säkert repareras. Dessutom kunde den då användas vid festliga tillfällen. En yrkeskunnig urmakare har mera kunskap om gamla klockor och säkert också en del litteratur. Att klockan är värdefull råder det inga tvivel om, men Bernt vill inte komma med någon närmare tippning än att det rör sig om flera tusenlappar.

De kaukasiska armbanden, silverarmband
De kaukasiska armbanden, silverarmband Bild: privat silverarmband

Helena har ärvt två armband av sin farmor. Hon kallar dem de kaukasiska armbanden eftersom farmoderns pappa arbetade i Kaukasien i slutet av 1800-talet och har sannolikt köpt dem där. Vad betyder texterna på armbanden och vad är de värda?

Det ryska systemet med stämplar skiljer sig från vårt. Stämpeln 84 står för silver, vilket inte betyder att silverhalten är 84 procent. I det här fallet är halten faktiskt 87,5. Stämpeln 1888 betyder årtalet. Sedan är det svårt att tyda alla stämplar, men Bernt kan se graveringar och svart fält som föreställer kvistar och blad. Det här är niello, svart silver. Eftersom Bernt inte kan ryska kan han inte heller tyda vad det står på armbanden. Det brukar förekomma bältesspännen av liknande stil. Bernt ger ett försäkringsvärde på ungefär 150 euro per armband.

De här frågorna och svaren är bara några som ventilerades torsdagen den 20.11. Flera frågor om bland annat silverbestick och porslin hittar du om du lyssnar på Experttimmens podsändning

Tävlingen

En bild som föreställer tre trattliknande rör i storleken 11, 20 och 30 cm långa. Materialet bleckplåt. Gissningstävling i Experttimmen
En bild som föreställer tre trattliknande rör i storleken 11, 20 och 30 cm långa. Materialet bleckplåt. Gissningstävling i Experttimmen Bild: Bernt Morelius experttimmen gammalt och antikt

Som socker på botten drog vi också en vinnare i en liten, synnerligen inofficiell gissningstävling som Experttimmen arrangerade på Yle Radio Vega Facebook och svenska.yle.fi. En bild föreställande tre rör i storleken 11, 20 och 30 cm långa, med ett litet hål i den spetsiga ändan och en trattliknande öppning i den andra, lurade många lyssnare att tro att det var fråga om ett redskap för att stoppa korv. Det användes de här rören inte till. De är inte heller bränsletrattar eller gamla hörapparater utan formar för ljustillverkning.

Experttimmen med gammalt och antikt återkommer torsdagen den 18 december kl 19.30.

Läs också