Hoppa till huvudinnehåll

Fiskarin koulu - det goda exemplet för hela världen

Den finska skolan i Fiskars, Fiskarin koulu, har fått mycket internationell uppmärksamhet under hösten. Bland annat har indisk television besökt skolan för att lära sig mer av den konstruktiva modell skolan har gått in för.



Den lilla skolan i Fiskars med sin 67 elever i sex klasser har nyligen fått arbetsro. Efter stängningshot är det nu klart att en lokal förening, Tako, som jobbar för att främja kultur, hantverk och konst i Fiskars köper skolbyggnaden.

Fiskarin koulu.
Fiskarin koulu får finnas i minst fem år ännu. Fiskarin koulu. Bild: yle/Petra Thilman skolan i fiskars

Staden Raseborg är hyresgäst och skolan får jobba vidare i minst fem år till.
Katri Pailos som är rektor för Fiskarin koulu
Rektor Katri Pailos är nöjd med besöken hos konstnärerna. Katri Pailos som är rektor för Fiskarin koulu Bild: yle/Petra Thilman rektor katri pailos i fiskarin koulu

Det är en lättnad för elever, lärare och rektor som nu jobbar vidare med sitt speciella koncept där konstnärsverksamheten i Fiskars utgör en del av utbildningen.

Indisk television

  • Indiska tv-kanalen ABP News kom till Finland för att göra program om det bästa skolsystemet i världen. Programmet ingår i en serie där programmakarna besöker olika platser i världen i jakten på goda exempel.
  • Övriga länder som ingår i serien är Danmark och arbetet mot korruption, Kuba med god hälsovård samt Israel och antiterrorismen.
  • Filmteamet arbetade i samarbete med Utrikesministeriet som kontaktade Fiskarin koulu och frågade om skolan kunde ställa upp som ett av de goda exemplen i Finland.
  • Programmet läggs ut på You Tube så alla kan se barnen i skolan i Fiskars. Det kommer också att visas i TV och får då en miljonpublik. Programmet visas på ABP News alla tre kanaler på tre olika indiska språk (hindi, bengali och marathi). Programmet visas på bästa sändningstid och sänds dessutom i två repriser.

Besök hos konstnärer

- Samarbetet med konstnärerna har vuxit fram under en utvecklingsprocess på tio år, säger skolans rektor Katri Pailos.

Pailos berättar att varje årskurs besöker en ateljé, smedja eller verkstad inom det unika andelslaget av konstnärer, formgivare och hantverkare som har bildats i Fiskars.

- Till exempel årskurs ett bekantar sig med hur en snickare jobbar, vilket blir en upplevelse för alla sinnen. Barnen får också prova på själva på hantverket.

De övriga årskurserna besöker bildkonstnärer, textilkonstnärer, keramiker, smeder och i sexan är det dags för ett besök hos glasblåsaren.

Besöken är en integrerad del av undervisningen och ingår i skolans läroplan. Pengar för besöken tas ur skolans budget. Konstnärerna får en liten ersättning som tack för deras tid.

För besöken hos hantverkarna reserveras kring 5 timmar per årskurs och kan delas upp på ett par dagar. Trots att besöken alltså inte är långa och många utgör de ändå en viktig del av skolans verksamhet, säger Pailos.

- Ofta är det också något barns förälder som är konstnären och barnen lär känna varandras föräldrar bättre. Också hela Fiskars by blir mera bekant för alla, säger Pailos.

Samarbete utanför läroplanen

Utöver det som finns i läroplanen har skolan samarbete med det lokala museet som bland annat ordnar tidsresor som berättar om livet i det anrika bruket.

Dessutom pågår också annat samarbete med lokala hantverkare.

- Ibland tar konstnärer kontakt och föreslår ett samarbete, säger Katri Pailos.

Fiskars museum
Samarbetet med museet i Fiskars är viktigt. Fiskars museum Bild: yle/Petra Thilman fiskars museum

Finland fyller 100 år om ett par år och två konstnärer har kontaktat skolan då de förbereder ett projekt kring folksagor där barnen får delta med illustrationer.

Skapar förståelse

Bildkonstnären Katja Öhrnberg i Fiskars.
Katja Öhrnberg samarbetar med skolan. Bildkonstnären Katja Öhrnberg i Fiskars. Bild: yle/Petra Thilman skolan i fiskars

Bildkonstnären och skulptören Katja Öhrnberg är sedan åtta år tillbaka en av konstnärerna som samarbetar med skolan i Fiskars. Hon har också själv barn i skolan.

Det är årskurs två som brukar hälsa på i hennes ateljé.

En målning som Katja Öhrnberg har gjort.
Ett av Öhrnbergs verk. En målning som Katja Öhrnberg har gjort. Bild: yle/Petra Thilman en tavla av katja öhrnberg

Barnen får också själva göra konstverk enligt en uppgift hon ger dem. Senast fick barnen göra plattor som kommer att finnas på skolgården i samband med ett annat konstverk.

Öhrnberg säger att hon gärna ställer upp och berättar för barnen om sin konst. Sedan får barnen skapa själva enligt en uppgift hon ger dem.

- Då barnen besöker min ateljé förstår de genast vad det är jag sysslar med, säger hon.

Bildkonstnären Katja Öhrnberg i Fiskars.
Då barnen besöker ateljén förstår de genast vilket yrke Öhrnberg har. Bildkonstnären Katja Öhrnberg i Fiskars. Bild: yle/Petra Thilman skolan i fiskars

Öhrnberg berättar också att hon ofta vid tidpunkten för besöken håller på med ett verk som ska visas på sommarutställningen i Fiskars.

- Det blir en bra upplevelse för barnen att få se det halvfärdiga verket i ateljén och sedan besöka utställningen på våren och få se det färdiga verket, säger hon.

Genom att barnen lär känna konstnärerna och det arbete de gör uppstår också en respekt. Barnen lär sig känna sig som en del av konstnärsgemenskapen, tror Öhrnberg.

- Tidigare utsattes konstverken utomhus för en del skadegörelse, men det har minskat i takt med att undervisningen hos konstnärerna började.

The Guardian - årets stad

  • Tidningen The Guardian ordnade en tävling den 31 oktober då det för första gången firades en dag för världens städer. Initiativet till den nya dagen kommer från FN.
  • The Guardians idé var att städer i världen skulle dela med sig av sina bästa tips på hur de har löst olika problem eller modeller för hur man kan göra saker och ting på nya innovativa sätt. Modellen ska gå att tillämpa också annanstans.
  • Alla läsare fick lämna in tips och sedan valdes det ut 36 finalister som fick tävla om titeln som staden med bästa koncept.
  • Lokalpolitikerna Oskari Sundström från De gröna i Raseborg och tidigare elev i Fiskarin koulu anmälde Fiskars och skolan som ett exempel på en konstruktiv modell för inlärning.
  • Ursprungligen anmälde han Raseborg eftersom Fiskars är en by i Raseborg, men då det blev klart att Sundströms förslag gick vidare till final så var det till sist bara byn Fiskars med sin unika modell som slogs om segern tillsammans med städer som London, Hong Kong, Barcelona och Vancouver.
  • Varje stad hade vid ett givet klockslag 12 minuter på sig att i en liveblogg berätta vad som gjorde just deras modell så bra. Efter det röstade juryn om vem som vinner.
  • Fiskars vann inte, men fick en del synlighet.

Trivs i skolan

Onni Borg och Thomas Kaunisto går båda i femman i Fiskarin koulu. Kaunisto tycker skolan har trevliga lärare, de vuxna ordnar roliga klubbar; det är inte så strängt som det kanske är i andra skolor och skolmaten är fantastisk tackvare att maten tillreds i eget kök.

Onni Borg tycker också att maten i skolan är bra och det är trevligt när skolan är liten.

De två pojkarna i klass fem verkar ändå inte helt medvetna om skolans utvidgade läroplan och besöken hos konstnärerna och i ateljéerna.

Men de minns något av besöken hos konstnärerna, liksom besöken på museet.

De berättar att de under besöket på museet fick lära sig att baka, hur skolarbetet har förändrats under åren liksom livet för bonden.

Största intrycket har utflykterna i den vackra miljön i Fiskars gjort med roliga uppgifter.

Och också här minns barnen den goda maten som skolans köksa har skickat med på utflykten.

- Vi fick grilla korv och så fick vi en mycket god pastasallad, berättar Kaunisto.

Indisk television

Att ett indiskt TV-team besökte skolan och gjorde tv om den goda finländska undervisningen, tycker eleverna bara att var roligt.

De fick prata med indierna med läraren som tolk, berättar Thomas Kaunisto.

Onni Borg säger att han sist och slutligen inte lärde sig så mycket om Indien utom att det finns kor på gatorna.

- Alla ser Indien på sitt sätt.

Skolan tog emot TV-teamet som skolans gäster. På så sätt kunde skolan själv kontrollera situationen, säger läraren Arttu Launis.

- Besöket passad bra in med skolans undervisning.

Han tycker det är bra att det finländska skolsystemet får positiv synlighet - det handlar inte bara om skolan i Fiskars.

Tät bygemenskap ger sin krydda

Arttu Launis har hunnit bo i Fiskars i några år redan, men som lärare i skolan är han rätt ny. Det är egentligen först i höstas han fick en längre anställning vid skolan. Tidigare jobbade han bara någon månad i Fiskars.

Han har jobbat i skolan i Nordsjö i Helsingfors och i skolan i Karis.

Fiskars i Raseborg.
Det finns en tät bygemenskap i Fiskars, säger Launis. Fiskars i Raseborg. Bild: yle/Petra Thilman fiskars

I Fiskars har den täta bygemenskapen gett en ny dimension. Till exempel på fotbollsplanen på fritiden är en stor del av medspelarna skolans elever.

- Jag har ibland svårt att veta om jag ska vara läraren Arttu Launis eller privatpersonen. I Fiskars suddas gränserna mellan rollerna ut. I Helsingfors kunde jag vara "lärartypen" som sedan gick hem och var sig själv. Här lär jag mig kanske mer att alltid vara mig själv både i och utanför skolan.

I övrigt lär sig Launis ännu känna skolan. Det betyder att han inte har särskilt stor erfarenhet ännu av det integrerade konstnärssamarbetet, men han ser fram emot att få prova på det.

Här hittar du mera information om The Guardian´s stadsjippo.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland