Hoppa till huvudinnehåll

Skolgymnastiken – favoritämne och hatobjekt

Mattias Ainasoja leder gymnastiklektion vid Ådalens skola i Kronoby.
Mattias Ainasoja är gymnastiklärare i Kronoby. Mattias Ainasoja leder gymnastiklektion vid Ådalens skola i Kronoby. Bild: Yle mattias ainasoja

- Om ni skulle ge ett skolvitsord, hur roligt var det med redskapsgymnastik idag, frågar gymnastikläraren Heidi Strandvall. – Fyra, hörs det från åttondeklassisterna. Skolgymnastikens mål och innehåll debatteras – igen.

Om två år får skolorna en ny läroplan i gymnastik. Grundtanken är att man istället för att ge eleverna enskilda kunskaper och färdigheter i gymnastik ska främja deras totala välbefinnande, såväl det fysiska, psykiska som det sociala.

Målet är ett gott liv

Arbetsgruppen som berett delen om gymnastik i den nya läroplanen ser det som ett av skolgymnastikens viktigaste mål att stärka elevernas inre motivation genom att ge dem möjlighet till positiva upplevelser och att stärka deras självförtroende i fråga om motion. I en bloggtext om den nya läroplanen skriver undervisningsrådet Matti Pietilä att undervisningen borde eftersträva lekar och spel som grundar sig på god interaktion, självrespekt och respekt för andra.

I idrottshallen i Kronoby har gymnastikläraren Heidi Strandvall inlett skoldagen med undervisning i redskapsgymnastik, först för en åttonde klass, därefter en nionde klass.

- I åttan fokuserar vi mycket på att få eleverna att röra på sig så mycket som möjligt. Men om vi skalar bort allt det som är jobbigt och svårt, vad har vi kvar då? frågar Strandvall.

- Om vi tar cirkelträning som exempel, kan vi vuxna tycka att det verkar jättejobbigt, men eleverna är alltid väldigt nöjda efteråt, då de känner att de fått ta ut sig ordentligt och göra något tungt och utmanande. Och visst måste vi tänja lite på bekvämlighetszonerna också. Inte ska vi bara hålla på med det som är bekvämt och som vi är vana med och som vi redan kan, säger Heidi Strandvall.

Blandade grupper – på gott och ont

I somras väckte frågan om gemensamma gymnastiklektioner för flickor och pojkar livlig debatt efter att Leo Stranius, grön fullmäktigeledamot i Helsingfors, lämnat in en motion om att stadens rekommendation om att flickor och pojkar ska ha skilda gymnastiktimmar i grundskolan slopas.

I Kronoby har eleverna i Ådalens skola och Kronoby gymnasium haft gymnastik klassvis redan länge. Gymnastikläraren Mattias Ainasoja har själv gått i skolan och därmed vuxit upp med blandade jumppagrupper.

- Det var först då jag började fundera på gymnastikläraryrket som jag insåg att det inte var så i andra skolor, säger Ainasoja, som tycker systemet är bra.

- Jag tycker det gör gott för sammanhållningen i klassen då man också har gymnastik ihop. Men jag förstår nog att vissa flickor kan tycka att det känns tufft om man har bollsporter på schemat och det finns många pojkar i klassen som håller på med sporten också på fritiden. I sådana fall brukar vi lärare sträva efter att kombinera våra grupper så att flickorna och pojkarna får spela skilt, säger Ainasoja.

Vitsord – sporre eller stressfaktor?

Gemensamma gymnastiktimmar för flickor och pojkar är också ett av budskapen i det motionsmanifest som Studerandenas Idrottsförbund presenterade för ett par veckor sen. Bort med vitsorden är ett annat.

Manifestet, som är en sammanställning av de politiska studentorganisationernas ställningstaganden i olika idrotts- och motionsfrågor, för SONK, socialdemokratiska studerande, bland annat fram att det är en viktig del av vår idrottskultur att eleverna får bekanta sig med en mångfald av grenar. Men, det bör ske genom undrande och experimenterande, inte presterande och mätande. Då man känner att man lyckats föds intresset att motionera även utanför skolgymnastiken.

På lärarhåll är inställningen till vitsorden en annan.

- Jag förstår att gymnastikvitsordet kan vara känsligt för en del elever, men jag tror också att vitsorden sporrar till aktivitet, och tycker nog att de behövs, säger Mattias Ainasoja.

- Om vi slopar vitsorden, tror jag att det finns en risk för att många helt enkelt inte ser någon vits med skolgymnastiken, säger Heidi Strandvall. Om en elev redan är en aktiv och duktig fotbolls- eller ishockeyspelare, ser han kanske ingen mening i att gå och ”leka” på gymnastiktimmen. Som det är idag kan han få sitt goda vitsord i just gymnastiken.

- Visst inser jag att vitsordet kan tära på motivationen hos en del elever, säger Strandvall, men jag tycker vi har ett väldigt milt klimat, där vi hela tiden poängterar att du ska själv utvecklas och att du ska tävla bara mot dig själv.

Sportmagasinet om skolgymnastik och om idrottsinriktade skolor tisdag 25.11 kl. 21.00 i Yle Fem.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport