Hoppa till huvudinnehåll

Stadsdirektören: Idéerna är lite slut

Stadsdirektör Mårten Johansson studerar nästa års budget.
Stadsdirektör Mårten Johansson studerar nästa års budget. Det är ingen söndagsläsning. Stadsdirektör Mårten Johansson studerar nästa års budget. Bild: Yle / Jonas Sundström mårten johansson

- Det har varit både en lätt och svår budget i år, inleder stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) då han och staden presenterar budgeten för år 2015.

Med de inledande orden menar Walls att det har varit politiskt lätt att svarva budgeten för nästa år. Politikerna har varit rätt eniga. Stadsstyrelsen i Raseborg behandlade nästa års budget på måndag (24.11)

Anders Walls och Mårten Johansson är fokuserade på budgeten för år 2015
Anders Walls och Mårten Johansson är fokuserade på budgeten. Anders Walls och Mårten Johansson är fokuserade på budgeten för år 2015 Bild: Yle / Jonas Sundström budget 2015

Däremot har det inre och yttre trycket satt hård press på att banta de resurser staden Raseborg ska arbeta med nästa år.

Skatteintäkterna blir lägre än beräknade och arbetsmarknadsstödet innebär att staden har ett större ekonomiskt ansvar för långtidsarbetslösa.

Den tidigare budgetramen hade ett överskott på nästan 1,8 miljoner euro. Nu är man mera anspråkslös och satsar på ett överskott på 100 000 euro. Stadsfullmäktige godkänner den slutliga budgeten den 8 december.

Alla sektorer måste spara

Lägre intäkter och mera kostnader gör ekvationen svårare. Staden vågar ändå inte höja skattesatsen nästa år från det nuvarande, utan den hålls oförändrad på 22 procent.

Nämnderna i staden har arbetat fram egna budgetförslag som stadsdirektören och stadsstyrelsen inte godkänner. Nämnderna måste nästa år hushålla med nästan 700 000 euro mindre än de hoppats på.

Grundtrygghetsnämnden sparar ytterligare ungefär 300 000 euro, medan bildningsnämnden måste hyvla bort knappt 200 000 euro från sitt budgetförslag.

Intern service, som ansvarar för kosthåll, städning och fastigheter, får klara sig med 200 000 euro mindre.

Raseborgs budget år 2015.
Raseborgs budget år 2015. Bild: Yle / Jonas Sundström budgetplan

Från liggande till aktiva äldre

Termer som åtgärdsprogram och kumulativt underskott förekommer ofta och signalerar att något måste göras för att hålla skeppet Raseborg flytande.

Stadsdirektör Mårten Johansson betonar att åtgärdsprogrammet är en långsiktig plan med mål att matcha intäkter och kostnader. Sjukvården som traditionellt är den största utgiftsposten spelar en stor roll i programmet.

I stället ska de äldre få bo centralt och servicen ska vara på rollatoravstånd

- Den kanske viktigaste saken är minskningen av långvårdsplatser i Raseborg. Långvården har varit för stark, i hela landet. Äldre ska aktiveras och vårdas hemma. Det handlar om en helt ny vårdkultur. Det syns också i budgeten, säger Johansson.

Tanken är att skära i långvården med 19 platser nästa år. Kortvårdsplatserna minskar med 6.

- På några år har långvårdsplatserna i Raseborg minskat med 50. I stället ska de äldre få bo centralt och servicen ska vara på rollatoravstånd, säger stadsdirektören och hänvisar bland annat till det nya huset för äldre i centrum av Karis som ska stå färdigt i början av år 2016.

Raseborgs budget innehåller inte ett anslag för en till läkartjänst, varken i Pojo, Karis eller Ekenäs. Motiveringen är att det redan nu finns tre obesatta läkartjänster i Raseborg. En till ofylld tjänst förbättrar inte vården.

Ambulansvården ger gråa hår

En annan utgiftspost som orsakar huvudbry är den prehospitala akutsjukvården.

Kostnaderna för ambulanssjukvården har ökat från tidigare uppskattningar. Enligt budgeten 2015 stiger de här kostnaderna med 1,5 miljoner jämfört med i år. Det finns ännu hopp om att HNS solidariskt sänker kostnaderna. Det skulle betyda en besparing på ungefär 900 000 euro för Raseborgs del. Men då beslutet ännu inte är fattat har man inte räknat med en rabatt.

- En totalsumma på 1,5 miljoner euro för Hangö, Raseborg och Ingå kan kännas obetydlig, men en motsvarande situation i Helsingfors skulle kosta 30 miljoner euro. Det känns hopplöst att samarbetsförhandla och försöka spara när det plötsligt kommer extra utgifter för samma tjänster som tidigare, säger Johansson.

Utmaningarna inom den specialiserade sjukvården är stora. Raseborg har ett strategiskt beslut att koncentrera den till Västra Nylands sjukhus område. Området får ändå inga investeringsanslag då man ännu inte känner till det riktiga vårdbehovet.

Trög försäljning av fastigheter

Staden Raseborg har ett principbeslut om att minska på den egna fastighetsmassan. Staden har flera fastigheter till salu, men marknaden är trög. I år hade man budgeterat försäljningsvinster på 2,4 miljoner euro, men i oktober hade endast 300 000 euro av det här realiserats. Staden inser att marknaden inte drar och hoppas på att 2015 få in 1,5 miljoner euro från byggnader och tomter.

- Vi har en bra portfölj av projekt som kan ge vinster om de slutförs. Vi har tomten i Norra hamnen, vi har Sjaelsö-projektet i Karis och vi har en villa i Ormnäs. Vi har också redan fattat beslut om att sälja en tomt till bolaget Mirka i Karis. Mirka-affären ger några 100 000 euro, säger Johansson.

Vi har en bra portfölj av projekt som kan ge vinster om de slutförs.

Barnen får nytt

Raseborg planerar att investera för drygt 14 miljoner euro nästa år. Beaktar man inkomster från en del av investeringarna blir summan knappt 13 miljoner euro.

De egna pengarna räcker inte till utan ungefär hälften av investeringarna täcks med lån och ökar stadens lånestock. Nästa år ökar den med 7 miljoner och blir totalt 122 miljoner euro. Daghemsbyggen i Tenala och Ekenäs kräver flera miljoner.

- Det är intressant att antalet barn är stabilt, men vi har ändå ett stort behov av investeringar. Vi har mycket tillfälliga lokaler. Det här har lett till att vi måste bygga nytt för framtiden, säger Johansson.

Nya daghem kan i framtiden fungera som lockbete för barnfamiljer som funderar på att flytta till Raseborg.Tanken är att ha större daghem med flera barngrupper som kan hjälpa varandra med olika stödtjänster, som till exempel mat.

antalet barn är stabilt, men vi har ändå ett stort behov av investeringar

Vad gäller kosthållet i Raseborg slutförs arbetet med centralköket i Karis.

Fazer Food Services som nu levererar mat till Karis medan centralköket renoveras kommer inte att leverera mat från och med nästa år. Johansson säger ändå att barnen kommer att få mat även i nästa år. I första hand ska man utnyttja stadens egna kök.

- Det är nog faktiskt så att idéerna är lite slut. Det finns så många olika alternativ, men det är klart att priserna för maten i Raseborg borde vara lägre än vad de är i dag.

Flytten av stadens administration från Fixhuset till Ekåsen beräknas kosta 1,2 miljoner euro åren 2015 och 2016. Enligt Johansson kostar det redan upp till 700 000 euro att förnya det föråldrade elsystemet i Ekåsen-huset.

Från konstgräs till renovering

Ett av investeringsförslagen till stadsstyrelsen i går kväll (24.11) berörde centrumplan i Ekenäs. Johanssons förslag var att 650 000 euro skulle gå till en konstgräsplan. Summan skulle fördelas över år 2015 och 2016.

Stadsstyrelsen röstade ner förslag med 11-0. Anslaget hålls oförändrat, men i stället satsar man på en renovering av centrumplan.

Besluten kommer uppifrån och påverkar oss

Teoretiskt är konstgräs inte uteslutet. Fritids- och bildningsnämnden fick i uppdrag att utreda framtida användningsbehov av centrumplan.

Raseborgs strategi är att vara en stad med en bra grogrund för företag och en stad som lockar till inflyttning. Johansson säger att det här återspeglas i budgeten.

- Vi har satsat ganska mycket på planering och planläggning av områden. Vi har prioriterat ändring av planer, till exempel bolaget Mirka i Karis som vill bygga till, det har vi så snabbt som möjligt ändrat så projektet kan gå vidare. Samma sak gäller köpcentrumet i Pojo med Delitukku. Det här är i linje med fullmäktiges strategi på att skapa arbetstillfällen.

Mera makt till landsbygden

Johansson önskar att städerna på landsbygden hade mera makt, men större instanser påverkar besluten.

- Trots att vi har ett planeringsmonopol i staden så förbjuder NTM-centralen att göra si och så och Helsingfors påverkar oss mycket. Besluten kommer uppifrån och påverkar oss.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland