Hoppa till huvudinnehåll

Tysk skola: Med Finland som förebild

Yngre elever vid tysk skola
Skolan i Knetzgau samarbetar med en finsk skola i St:Michel Yngre elever vid tysk skola Bild: Yle/ Johnny Sjöblom tysk skola

Resultatet slog ner som en bomb. När den första Pisa-studien presenterades var det många i Tyskland som inte kunde tro sina ögon. Skoljämförelsen visade nämligen att de tyska eleverna låg långt bakom till exempel eleverna i Finland. Efter Pisa-chocken år 2000 har mycket gjorts för att förbättra den tyska skolan.

Vi tittar in hos de nya ettorna. Här är det idag bokstaven O, som står på programmet. Skoldagen har just börjat i den lilla orten Knetzgau i norra Bayern. Rektor Hannelore Glass visar upp sin skola och talar om Pisa.

– Tyskarna var övertygade om att vi är bäst på det mesta. Och det här gällde förstås också skolan. Att så många länder, däribland Finland var så mycket bättre, var en chock för många, säger Hannelore Glass.

Rektor och lärare vid tysk skola
Skolans rektor Hannelore Glass försöker tillämpa erfarenheterna från Finland i skolans undervisning Rektor och lärare vid tysk skola Bild: Yle/ Johnny Sjöblom tysk skola

Vänskola i Finland

Under de snart femton år som har gått, sedan den första Pisa-studien presenterades, har man i Tyskland målmedvetet gått in för att försöka göra skolan bättre. Sakta men säkert, pinnhål för pinnhål har Tyskland klättrat uppåt i rankingen.

I Knetzgau är en av de mest konkreta åtgärderna att man i vissa delar av undervisningen har tagit modell av Finland. Dessutom har man inlett ett samarbete med en skola i Pertunmaa nära S:t Michel. Rektorn, lärare och lokalpolitiker har bekantat sig med det finländska skolsystemet i Pertunmaa och i Helsingfors.

I maj i år var de första eleverna på besök i vänskolan och man hittade förstås genast saker som är mycket bättre i Finland.

– Skolan var helt enkelt bättre. Eleverna fick göra mer än vi. Man läser lite annorlunda ämnen än vi och man är mer ute, säger eleverna Melina Liebold och Laura Dyck.

– Och i Finland får man använda mobiltelefonen på rasterna, tillägger Elaine Seufert.

Eleven i centrum

I Knetzgau är mobiltelefonerna fortsättningsvis förbjudna, så i precis allt tar man inte efter Finland. På många andra punkter gör man det i alla fall.

– Vi har nya läroplaner där tyngdpunkten ligger på att eleverna ska kunna omsätta den kunskap de får i skolan. Tidigare var det mest så att läraren talade och eleverna hörde på. Vi försöker också anpassa all undervisning så att den är till nytta för alla elever, oberoende av vilken nivå de befinner sig på. Och så försöker man hela tiden se till elevernas individuella behov, säger rektor Glass.

Förutom på undervisningen satsar man nu också mer på eftisverksamhet och hit hör bland annat att allt fler barn stannar för att äta skolmat.

Stora skillnader

Att helt följa Finland är ändå inte möjligt. De finska och tyska skolsystemen är nämligen alltför olika. För Tysklands del kan man inte heller tala om ett enskilt skolsystem, eftersom varje delstat har sitt eget.

Det betyder att Tyskland egentligen har sexton olika skolsystem med egna läroplaner. Till exempel finns det i dagens länge ingen gemensam studentexamen för hela landet. En lärare som har utbildats i en viss delstat, kan inte heller automatiskt räkna med att få jobba som lärare i en annan delstat.

Lärarna, av vilka en stor del är tjänstemän, kan inte heller alltid själva välja skolan där de vill jobba. Lärarna placeras där det finns ett behov.

De tyska systemen har ändå vissa saker gemensamt. Alla barn går fyra år i grundskola och efter det skiljs barnens vägar åt. En grupp går till gymnasiet, en annan till vad som heter Realschule och en tredje till Mittelschule.

De två senare skolorna är tänkta för elever som fortsätter till yrkesutbildning, men systemet tillåter också i någon mån att elever flyttar från en skolbana till en annan. Knetzgau-skolan med sina 320 elever består av grundskola och Mittelschule.

”Barnen skiljs åt för tidigt”

– Det fina i Finland är att alla är tillsammans i nio år. Här styr man in barnen på en viss bana i ett mycket tidigt skede. Det skapar ett enormt tryck på barnen, då det redan i fyran är betygen som avgör i vilken skola du kommer. I många fall är det också tyvärr så att eleverna hamnar i en skola, som de helt enkel inte klarar av, säger Knetzgaus borgmästare Stefan Paulus, som har tagit initiativet till samarbetet med skolan i Pertunmaa.

– För många är också själva skolbytet efter fyran mycket jobbigt, fortsätter Paulus.

Mer frihet behövs

Borgmästaren gillar också att enskilda skolor och kommuner i Finland har en rätt så stor frihet när det gäller skola och undervisning. Det efterlyser han också för Bayern, där det mesta dikteras från undervisningsministeriet i München.

Paulus hoppas i alla fall på ett långvarigt samarbete med skolan i Finland, så att båda parter kan lära sig av varandra.

– Vi har till exempel blivit rätt bra på att integrera elever med invandrarbakgrund. Och till alla i Finland vill jag säga att man ska vara stolt över det man har. Ibland är man alltför anspråkslös, säger Paulus, som själv tillbringar somrarna i Finland.

Också för några av eleverna i skolan i Knetzgau har Finland och vänskolan nu blivit en liten del av vardagen.

– Vi håller kontakt med en del av de elever vi träffade i Finland, säger Laura Dyck och Elaine Seufert.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes