Hoppa till huvudinnehåll

Tyskland inför kvinnokvoter i bolagen

Silhuetter av tjänstemän- och kvinnor
Silhuetter av tjänstemän- och kvinnor Bild: sxc.hu tjänstemän (offentligt anställda),chefer,företag,styrelse,ledarskap (verksamhetsledning),könsfördelning,verkställande direktör

Tysklands regering vill att fler kvinnor ska ta plats i börsbolagens ledning. I tisdags bestämde regeringspartierna om en kvinnokvot på minst 30 procent i drygt hundra börsnoterade företag.

Tyskland leds av en kvinnlig regeringschef, och i hennes regering är fem av de femton ministrarna kvinnor. Då det gäller jämställdheten i företagslivet är det sämre ställt i Europas största ekonomi. I juni innehade kvinnor inte ens var fjärde styrelsepost i de 30 största bolagen i aktieindexet DAX.

Kvinnokvoter har diskuterats i Tyskland i åratal, och sent på tisdagskvällen kunde de tre regeringspartierna CDU, CSU och SPD nå samförstånd. Från och med 2016 ska kvinnor besitta minst 30 procent av styrelseposterna.

Lagen omfattar totalt 108 börsnoterade företag med full medbestämmanderätt för de anställda. Dessutom ska 3 500 mellanstora företag slå fast egna mål för att öka kvinnorepresentationen i styrelser och direktioner.

Kvinnokvoter har varit ett känsligt ämne bland förbundkansler Angela Merkels konservativa väljare, och själv har hon tidigare motsatt sig idén. Sedermera har hon ändrat åsikt.

SPD har däremot beslutsamt verkat för att öka andelen kvinnor på styrelseposterna, och partiets ministrar var entusiastiska efter tisdagskvällens möte. Kvinnominister Manuela Schwesig hoppades att lagen ska innebära ett "kulturskifte i arbetslivet". Justitieminister Heiko Maas sa att det "historiska" beslutet "gör Tyskland lite modernare".

Lagen ska antas av regeringen den 11 december.

Kritik från industrin

Några undantag från den nya lagen tillåts inte. Om ingen lämplig kvinnlig styrelseledamot hittas, får posten stå obesatt. Minister Schwesig är emellertid säker på att det inte ska bli något problem.

- Jag är säker på att ingen stol förblir tom. Det finns tillräckligt med kvinnor som har kvalifikationer för de här ytterst viktiga uppdragen, sa Schwesig på onsdag.

Även den tidigare skeptiska förbundskansler Merkel var säker på sin sak då hon talade i förbundsdagen.

- Beslutet är fattat och reformen är på väg. Vi har inte råd att lämna kvinnornas färdigheter ounyttjade, menade Merkel.

Det tyska industriförbundets BDI:s ordförande Ulrich Grillo ansåg för sin del att det behövs mer kvinnor på ledande poster, men att lagstadgade kvoter är "kontraproduktiva". I Grillos tycke vore det bättre med lösningar på frivillig basis.

Delade meningar också annorstädes

Norge blev 2003 det första landet där könskvoter infördes. I norska aktiebolag ska 40 procent av styrelseposterna i aktiebolag tillfalla kvinnor. Senare har liknande lagstiftning införts i bland annat Island, Frankrike och Spanien. I november 2013 antog Europaparlamentet ett förslag om kvotering, som EU-kommissionen utarbetat.

De övriga nordiska länderna har ännu inte följt Norge och Island i spåren. I Danmark har regeringen tidigare föreslagit obligatoriska könskvoter, men sedan skjutit upp planen efter motstånd från både näringsliv och politiker.

I Sverige fattade den nya rödgröna regeringen i september ett preliminärt beslut om lagstadgad kvotering. Lagen blir verklighet år 2016 om kvinnornas andel då inte uppgår till minst 40 procent.

I Finland har bland annat ex-ministrarna Paavo Arhinmäki (vf) och Heidi Hautala (grön) uttalat sig för könskvoter, och även akademikerfacket Akava är positivt inställt. Centralhandelskammaren och Finlands Näringsliv EK anser däremot att lagstiftning inte är rätt lösning.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes