Hoppa till huvudinnehåll

Jonas Jungar: Varför ett sådant hallå kring könsneutrala äktenskap?

Jonas Jungar
Jonas Jungar Bild: Yle jonas

En del hoppas på ett historiskt beslut kring kärlek och rättvisa, andra är innerligt utleda på ståhejet och undrar om det inte finns viktigare saker att orda om. Oberoende av vad man anser om själva frågan, så finns det en förklaring till att det antagit sådana proportioner...

Strikt juridiskt-tekniskt är dethär ju ingen världsomvälvande sak. Det handlar om att ge homosexuella samma rättigheter som heterosexuella. Men sällan har ett politiskt beslut föregåtts av så mycket åsikter och så mycket känslor. Medborgarinitiativet om en jämlik äktenskapslag samlade inte bara ett rekordantal underskrifter (de övriga medborgarinitiativen bleknar i jämförelse), utan har också åtföljts av en för finländska förhållanden sällsynt intensiv och långvarig samhällsdebatt.

Man ska komma ihåg att det har gått nästan ett år sedan initiativet överläts till riksdagen, och det var trots allt bara en liten mellanetapp i mycket lång process.

Vad är det i frågan som rört upp så stora känslor för och emot?

Själv ser jag att det för länge sedan passerade stadiet då det handlade om bara själva sakfrågan. De som skall leva med de praktiska konsekvenserna av fredagens beslut är - hur man än räknar - trots allt en minoritet. För att ta någotslags jämförelse: år 2013 levde cirka 4500 finländare i registrerade partnerskap, d.v.s. mindre än en promille av landets befolkning. Det massiva engagemanget bottnar i något mera än ”bara” kravet på en rättvis behandling för de homosexuella i vårt land som vill ingå äktenskap.

Kravet på en jämlik äktenskapslagstiftning har under debattens gång vuxit sig till en större symbolfråga som återspeglar motsättningar på så många plan: mellan stad och landsbygd, mellan yngre och äldre generationer, mellan liberalt och konservativt, mellan att bevara och förnya. I den meningen fungerar frågan som ett slags katalysator för samhällsutvecklingen i stort. Jag tror det är mot den bakgrunden allt ”hallå” kring frågan ska ses.

Här utspelas flera parallella motsättningar i en och samma fråga.

Ja-sidan har rent retoriskt haft ett övertag eftersom de har begrepp som jämlikhet, rättvisa och framförallt kärlek i sin argumentation. Det är universella värden som de flesta kan relatera till och understödja. Är du emot kärlek? Tja, vad säger man?

Det är ”det goda mot det onda” i en kampanj med hög feelgood-faktor, och då är också uppslutningen därefter.

Här upprepas också det fenomen som blivit så vanligt i dagens splittrade medieverklighet – de sociala bubblor vi lever i som fungerar som självförstärkande ekokammare för våra egna värderingar och övertygelser. Frälsta vill frälsa de redan frälsta, liksom.

Mitt Facebook-flöde är kliniskt rent från folk som skulle ifrågasätta, eller ens lite försöka nyansera diskussionen kring frågan. ”Alla” tycker lika. Eller håller sig kritikerna bara gömda i rädsla för att genast stämplas som inhumana svartkåpor?

Det finns nämligen en olustig underton i debatten. Antingen är man för eller så emot, inga gråskalor tolereras. Vi (de upplysta, moderna, progressiva) mot dom (de reaktionära, känslokalla, trångsinta).

Inget gott har hittills kommit av skyttegravskrig av dethär slaget. Vi måste kunna föra en sansad diskussion även om vi inte har den minsta förståelse för motpartens motiveringar och övertygelse.

Ärkebiskopen Kari Mäkinen skall därför ha en eloge för att han, utan att sticka under stol med sin egen åsikt, dels stakar ut kyrkans alternativ i frågan, men framförallt nyktert och respektfullt försöker skruva ner tonläget i debatten. Hans ord tål att upprepas här:

”Om initiativet godkänns, så förlorar inget äktenskap sitt värde och inget barns ställning äventyras. Om initiativet inte godkänns, så innebär det inte slutet för erkännandet av de sexuella minoriteterna och förbättrandet av deras ställning. Det arbetet fortsätter.

Det har skett och sker hela tiden en förändring i attityderna. Jag ber om vishet åt riksdagsledamöterna och ro i sinnet åt dem som hoppas eller är rädda”.

JA eller NEJ till könsneutral äktenskapslag?
Är din riksdagsledamot för eller emot könsneutral äktenskapslag?
Det är nu det gäller för jämlikt gifte
Het äktenskapsdebatt att vänta i riksdagen

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes