Hoppa till huvudinnehåll

De här herrarna ritade gränserna med linjal - inte konstigt att det krigas i Syrien

För att förstå varför Irak och Syrien faller sönder är det viktigt att känna till hur de båda staterna uppstod. Irak och Syrien är så att säga konstgjorda stater. Gränserna ritades upp av europeiska stormakter efter första världskriget.

osmanska riket 1914,sykes-picot avtalet
Dra bilderna för att se hur Sykes och Picot delade det Osmanska riket

Dagens Syrien och Irak, är koloniala skapelser som konstruerades mitt under första världskriget, utan någon som helst folklig förankring.

Den brittiske diplomaten Mark Sykes träffade sin franske kollega Francois Georges-Picot i London i maj 1916. I största hemlighet ritade de upp gränslinjer med linjal och delade territoriet mellan Storbritannien och Frankrike. Överenskommelsen, som kallas Sykes-Picot, tog ingen hänsyn till regionens historia eller till etniska och religiösa traditioner.

Britterna tog kontrollen över Irak, Jordanien och Palestina medan Syrien och Libanon tillföll Frankrike.

Hur stor betydelse har Sykes-Picot avtalet i dagens konflikter?

kristiina koivunen, kurder, turkiet
Kristiina Koivunen kristiina koivunen, kurder, turkiet kristiina koivunen
Dagens konflikt bottnar i gränsdragningen som gjordes fel

– Dagens konflikter i Syrien och Irak bottnar i gränsdragningen som gjordes fel, säger forskaren och författaren Kristiina Koivunen. Gränsen delar de största etniska och religiösa grupperna itu. Kurdernas område delades mellan tre olika länder och kurderna har följaktligen krigat mot tre olika regeringar. Samma sak gäller shia- och sunniaraberna.

Enligt Kristiina Koivunen hade araberna i området inte kraft att sätta sig emot stormakter som Frankrike och Storbritannien. Konflikten frystes och fortsätter nu där den blev på 20-talet. I bakgrunden finns ett missnöje som pyrt under ytan i flera decennier.

Också Hannu Juusola, professor och mellanösternexpert vid Helsingfors Universitet, anser att de konstgjorda gränserna är orsaken till den konfliktspiral som råder i Mellanöstern.

– Folk i området förstår inte varför gränserna ska gå just där de går. Den Islamska staten, som har upprättat sitt gränsöverskridande kalifat i Irak och Syrien, har varit snabb att utnyttja missnöjet hos folket. Det finns en symbolik i att förklara gränserna ogiltiga, och den får stor genklang, säger Juusola.

Wolfgang Muhlberger, forskare UPI
Wolfgang Mühlberger Wolfgang Muhlberger, forskare UPI forskare upi
Dagens konflikter handlar inte om gränserna

Västmakternas gränsdragningar är ett tacksamt mål att attackera, men det finns olika åsikter om hur befogat det är. Wolfgang Mühlberger som är forskare vid Utrikespolitiska institutet anser inte att dagens konflikter handlar om gränserna. Enligt honom har konflikterna varit interna.

– Det faktum att terrorgruppen IS har etablerat en gränsöverskridande närvaro, betyder inte att de har avskaffat gränserna. De fyller bara ett tomrum efter den centrala statsmakten i gränsområdena, säger Mühlberger.

sykes-picot avtaletsyrien, irak, etniska och religiösa områden
Dra bilderna för att se de religiösa och etniska sammansättningarna i området

IS erkänner inte Sykes-Picot

Den Islamska statens kalifat sträcker sig över Syrien och Irak. Gruppen har i flera av sina uttalanden sagt att den inte erkänner Sykes-Picotlinjen. I en videosnutt med titeln ”Slutet på Sykes-Picot” förklarar en ung man att "det inte finns nationer, det finns bara islam".

Mannen på videon har identifierats som Abu Safiyya, en norsk medborgare med chilenska rötter.

– Som ni kan se erkänner vi inte den så kallade gränsen dragen av Sykes-Picot. Vi kommer att slopa den här och alla andra gränser, säger han och klampar av och an över gränsen.

Är det vettigt att hålla fast vid Sykes-Picot gränserna?

Enligt Kristiina Koivunen är det svårt att tänka sig att man skulle återgå till de nuvarande gränserna när läget lugnat sig i Syrien och Irak. I nuläget är Irak och Syrien de facto uppdelade i tre delar. Centralregeringen i bägge länderna kontrollerar endast rumphuggna stater.

– Upprätthållandet av de nuvarande gränserna har lett till blodspillan under årtionden, och det kommer att fortsätta så länge de här gränserna är i kraft. Men att rita om gränserna är en stor sak, det kan ske som nu med vapen eller genom ett fredsavtal. Det sistnämnda skulle innebära en krävande process som förutom FN:s beslut skulle förutsätta att alla lokala aktörer är med på noterna.

– Västvärlden får lov att svälja sin stolthet och erkänna att Syrien och Irak endast var en parentes i historien. Det bästa vore om man kunde ordna en folkomröstning där invånarna själva skulle bestämma gränserna i området.

– Att rita om gränserna väcker frågan om vem som skulle ha rätt att göra det, säger Mühlberger. Ett sådant beslut kan endast fattas av staterna själva, och absolut inte av självutnämnda kalifer. Men det skulle förmodligen komplicera situationen, särskilt eftersom en splittring av staterna i religiösa eller etniska delar snarare skapar nya tvister.

syrien, irak, etniska och religiösa områdenhypotetiska gränser, Irak, Syrien
Dra bilderna för att se hur en karta som beaktar de religiösa sammansättningarna skulle se ut

Hypotetiska gränser?

En gammal idé som dyker upp varje gång våldet mellan sunni- och shiamuslimer bryter loss är att området borde delas enligt religiösa och etniska gränser. Ser man på den hypotetiska kartan motsvarar den i viss mån situationen idag. Den irakiska regeringen styr i öst över landets shia-majoritet, medan IS har tagit kontrollen över stora delar av västra Irak och östra Syrien. Den shiadominerade syriska regeringen har kontrollen över de alawitiska områdena i västra Syrien. Kurderna är autonoma i Irak och kämpar för samma sak i Syrien. Experterna är ändå skeptiska.

– Det skulle betyda ett erkännade av IS-kalifatet och det vill knappast någon ha, säger Mühlberger med hänvisning till sunnitiska staten.

– Sunnierna skulle aldrig nöja sig med ett område utan hamnar och olja. IS har dessutom stora planer på att utvidga sitt område, säger Koivunen. Bagdad och Kirkuk är problematiska städer eftersom de är betydelsefulla för flera olika religioner och folk.

Också Hannu Juusola ser att en sådan lösning enbart skulle medföra nya problem. Man skulle vara tvungen att flytta folk eftersom områdena i verkligheten är långt mer blandade. Det är inte så lätt som det var med Jugoslavien.

hannu Juusola
Hannu Juusola hannu Juusola hannu juusola
Invånarna borde i första hand känna sig som syrier eller irakier och inte som sunni- eller shiamuslimer

– Det bästa vore att hålla fast vid de gamla gränserna, bygga upp identiteten kring medborgarskap och tona ner den religiösa tillhörigheten. Invånarna i området borde i första hand känna sig som irakier eller syrier och inte som sunni- eller shiamuslimer. Syrien, som stat, har fallit sönder men den existerar ännu som idé och går att bygga upp.

Utmaningen är stor eftersom klanerna och religionen har kommit att spela en allt större roll under den senaste tiden. Det kommer att ta årtionden och är i själva verket en större utmaning än att utplåna terrorgruppen IS.

– Den Islamska staten är mer ett symptom på det kaotiska läget än en rörelse som skulle ha förutsättningar att överleva länge. Folket stöder IS för att de är missnöjda med centralregeringen. Rörelsen har inte legitimitet hos folket.

Om man kunde ha gjort något annorlunda efter första världskriget skulle det enligt Juusola ha varit att grunda en arabstat som sträcker sig från Turkiet till Egypten.

– Då skulle det sannolikt gå bättre för Mellanöstern idag.

Läs också:
Sadism - ett effektivt vapen
Terrorgruppen IS är Assads plan
Norsk fembarnsmamma lurades till Islamiska staten

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes