Hoppa till huvudinnehåll

”Finska politiker skyldiga till vinterkriget”

Destruktionen vid Raatevägen under vinterkriget
Destruktionen vid Raatevägen under vinterkriget Bild: SA-kuva vägen vid raate

I Ryssland har 75-årsminnet av vinterkriget inte uppmärksammats desto mer. Men åtminstone de ryska historikerna fortsätter att debattera kriget. En diskussion som allt oftare lyfter fram Finlands skuld till krigsutbrottet.

I Ryssland kallas vinterkriget för ”det bortglömda kriget” och ”det okända kriget”. Därför att under sovjettiden fanns det inte en rad om vinterkriget i de sovjetiska skolböckerna. Det var först på 90-talet som man i Ryssland började diskutera vad som egentligen hände mellan Finland och Sovjetunionen vintern 1939.

I dagens debatt har många ryska historiker fortfarande svårt att förstå Finlands negativa inställning till de förslag om gränsjusteringar som Sovjetunionen la fram i förhandlingarna i Moskva hösten 1939.

– Ur Moskvas synvinkel skulle den idealiska lösningen ha varit ifall Finland blivit Sovjetunionens allierade. Då skulle också kriget ha undvikits, anser Vladimir Barysjnikov som är en av de mest inflytelserika ryska historikerna om vinterkriget.

– Det som Sovjet krävde 1939 blev sen verklighet 1948 då länderna skrev under pakten om vänskap, samarbete och bistånd.

Enligt Barysjnikov var Stalin övertygad om att de båda länderna kan komma överens om gränsjusteringar.

En annan rysk historiker, Oleg Nazarov anser att skulden till vinterkriget ska sökas hos vissa finska politiker. Nazarov fick den här veckan, som enda rysk historiker, kommentera vinterkriget till den statliga nyhetsbyrån Ria. Nazarov hör till Zinoviev-klubben, en grupp patriotiska forskare vars motto är att ge en ”rättvis” bild av Ryssland.

– Finland skulle aldrig ha suttit stilla när Hitler anföll Sovjet 1941, anser Nazarov. Det fanns tillräckligt många i den finska politiska eliten som sympatiserade med Hitlers Tyskland och som var redo att samarbeta med Tredje riket.

– Och det var de här finska politikerna, de samma som såg till att torpedera förhandlingarna med Sovjet, som också bär den största skulden till att Vinterkriget inleddes, menar Nazarov.

Historikern Oleg Nazarov anser också att Stalin hade enbart två dåliga alternativ att välja mellan hösten 1939. Och enligt Nazarov valde Stalin det enda rätta.

– Skulle Stalin inte ha agerat mot Finland skulle Leningrad ha gått ett ännu hårdare öde till mötes år 1941, anser Nazarov.

I den ryska debatten hör man allt oftare påståenden om att Finland inte agerade självständigt i Moskvaförhandlingarna, utan att det fanns en utomstående, tredje part som påverkade Finlands beslut.

– Det finns orsak att forska mera i frågan om hur stort inflytande andra länder hade på Finlands agerande, säger Nazarov. Varken Tyskland, England eller Frankrike var intresserade av att Sovjet skulle förstärka sina positioner i nordvästra Europa.

– Och när det kom till kritan ville Sovjet inte vänta och se vilket av länderna som gör Finland till sin satellitstat, avslutar historikern Oleg Nazarov.

Läs också
"Himlen var alldeles röd över Suojärvi"
Vinterkrigets 105 dagar i realtid på Twitter - #kriget39
När kriget bröt ut

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes