Hoppa till huvudinnehåll

FINRISKI-kalkylatorn

finrisk-kalkylator
finrisk-kalkylator Bild: Yle hjärt- och kärlsjukdomar

Mata in dina uppgifter i kalkylatorn härunder och se hur stor risken är att du inom tio år kommer att drabbas av hjärtinfarkt eller slaganfall.

FINRISKI-kalkylatorn är utarbetad av det finländska Institutet för hälsa och välfärd (THL).

FINRISKI-kalkylatorn skiljer sig från andra liknande räknare genom att den också tar i beaktande riskfaktorerna diabetes och ärftlighet.

Kalkylatorn används av hälsovårdspersonal till exempel vid bedömning av om en patient bör använda blodtryckssänkande eller kolesterolsänkande läkemedel.

Eftersom många riskfaktorer spelar in vid uppkomsten av kranskärlssjukdom och slaganfall bedöms behovet av t.ex. kolesterolsänkande mediciner utgående från vilka andra riskfaktorer patienten har.

En mager kvinna som inte röker kan kanske leva gott med ett högt totalkolesterol, medan det är viktigare att hålla kolesterolet nere hos en överviktig man, vars föräldrar har dött i hjärtinfarkt.

Så använder du kalkylatorn

Mata in dina uppgifter i kalkylatorn genom att dra i reglagen eller skriva in värdena i fälten.

Med totalkolesterol menas det som på laboratorieblanketten heter fS-Kol eller fP-Kol. HDL-kolesterol är det så kallade goda kolesterolet.

Systoliska blodtrycket anges av den första och högre siffran, tex 120 vid RR 120/80 mmHg.

Dina resultat i kalkylatorn ändras allteftersom uppgifterna matas in.

Ge dina uppgifter

Kön
år
Röker du?
mmol/l
mmol/l
mmHg
Har du diabetes?
Har någondera av dina föräldrar haft hjärtinfarkt?

Risken att du inom tio år ska insjukna i

hjärtinfarkt / kranskärlssjukdom
0%
0%
0%
slaganfall
0%
0%
0%
någondera
0%
0%
1%
Risken att du ska insjukna i hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom är 0%, i slaganfall 0% och i någondera 0%.
Risken att en person i samma ålder och av samma kön som du, men utan riskfaktorer, ska insjukna i hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom är 0%, i slaganfall 0% och i någondera 0%.
Risken att en person i samma ålder och av samma kön som du och med riskfaktorer som den finländska befolkningen i medeltal har ska insjukna i hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom är 0%, i slaganfall 0% och i någondera 0%.

Den första rutan visar risken för hjärtinfarkt eller kranskärlssjukdom under de kommande tio åren. Den mellersta rutan visar risken för slaganfall, till vilka räknas både hjärninfarkt och hjärnblödning. I den tredje rutan visas risken att en person inom tio år ska drabbas av någondera sjukdomen.

Om någon av dina egna, röda staplar stiger över 10 procent bör du diskutera saken med din läkare och få hjälp att sänka dina riskfaktorer.

FINRISKI-undersökningen är en omfattande finländsk befolkningsundersökning om riskfaktorer bakom kroniska, icke-smittsamma sjukdomar. Undersökningen har gjorts vart femte år sedan 1972. Kalkylatorn baserar sig på studier av finländare, vilkas hälsotillstånd har följts upp under tio års tid.

Läs om riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa