Hoppa till huvudinnehåll

Husis historia och ett jubileumsår i moll

Tornet som skalv
Tornet som skalv Bild: Vidi-Press tornet som skalv

Tidningshuset vid Mannerheimvägen 18 skildras i två fristående program: det ena en historik med arkivmaterial - det andra en dokumentär om dagens Hufvudstadsbladet under jubileumsåret 2014. Kärnfrågan är om dagstidningen Hufvudstadsbladets överlevnad skall tillskrivas duktig ägarpolitik eller välskrivande journalister?

Dokumentären Tornet som skalv dokumenterar journalisternas arbete och roll i ett brytningsskede under ett oväntat händelserikt jubileumsår. Annonsmarknaden föll och det medförde uppsägningar också på Hufvudstadsbladet. Den 150-åriga tillbakablicken Mellan raderna bygger på djupdykning i arkiven samt ögonvittnesskildringar av både journalister och den ekonomiska ledningen.

I Mellan raderna får tittaren nya infallsvinklar på bl.a. Amos Anderson som förläggare, chefredaktör och grundare av Konstsamfundet Speciellt tolkningen av Andersons testamente raserar den vedertagna feltolkningen Ett centralt tema är också hur tidningsägarna vågade satsa på ny teknik och nya metoder för att rädda annonsmarknaden medan rivalrna dukade under, en efter en. Parallellen till brytningstiden under själva jubileumsåret är osökt. Förr gällde det ny tryckningsteknik, i dag digitaliseringen och hur den upplevs och hanteras av läsare och journalister. Reaktionerna är blandade och arbetsuppgifterna förnyas när Hbl plötsligt finns också som e-tidning, på twitter, på webben och i tv, samtidigt som papperstidningen skall utkomma dagligen.

Mellan raderna
Hufvudstadsbladets grundare August "Skägget" Schauman och Amos Andersson blickar fundersamt ner på kvartetten som skulle rädda Hbl år 1973. Fr.v. Konstsamfundets nye vd C.O. Tallgren, redaktionschef Lars Rönn, nye chefredaktören Jan-Magnus Jansson och tidningshusets nye vd Per-Erik Lönnfors. Mellan raderna Bild: Vidi-Press jan-magnus jansson

Politiska ställningstaganden och storhetstid

Intressanta kapitel i Husis historia är bl.a. hur den då 51-årige Jörn Donner föreslås bli chefredaktör, men fälls pga hög ålder av Konstsamfundet, som istället väljer den mycket äldre Håkan Hellberg. I dokumentären Mellan raderna berörs också Hufvudstadsbladet märkliga symbios med Svenska folkpartiet, som har påverkat innehåll, utnämningar och avgångar. Politiskt har partiet bl.a. styrt språkpolitiska ställningstaganden. Chefredaktör Jan-Magnus Jansson godkände finlandiseringen, men blir trots det respekterad som tidningens genom tiderna främste chefredaktör och påverkare. Under hans tid stiger Hufvudstadsbladets upplaga till 65 000 exemplar år 1981.

Tidningen grundades av journalisten och politikern August Schauman, som efter internationellt mönster ville skapa en dagstidning i liberal anda. Första numret trycktes med handpress den 5 december 1864. När sedan Arthur Frenckell tog över som huvudägare 1885 breddades perspektivet och läsekretsen utvidgades. Redan 1890 inleddes utgivningen sju dagar i veckan och Hufvudstadsbladet var under några år den upplagemässigt ledande tidningen i huvudstaden.

Mellan raderna - Helsingfors centrum 1888
Hufvudstadsbladet i centrala Helsingfors 1888 Mellan raderna - Helsingfors centrum 1888 Bild: Vidi-Press mellan raderna

Hufvudstadsbladets “storhetstid” infaller under de första hundra åren, med ekonomiskt driftiga ägare och chefredaktörer. År 1961 dör affärsmannen och mecenaten Amos Anderson och föreningen Konstsamfundet tillträder som ny ägare. Husis upplevde ännu ett uppsving under Jan-Magnus Janssons ledning på 1970-80-talet, men samtidigt tvingades ägaren sälja ut värdefulla stenhus i Helsingfors centrum för att klara felinvesteringar på annat håll.

Tidningshuset har under åren gett ut även andra tidningar som bl.a. Nya Pressen, Lantmannabladet, Fiskarbladet, Vår lördagskväll, Veckan, Volt samt Peppar & Papper.

Kärv ekonomi och uppsägningar

Under 1980-talet såldes fastigheten vid Mannerheimvägen 18 och ersattes med aktier i affärscentret Forum, vars avkastning skulle garantera utgivningen av den nu förlustbringande dagstidningen. Då Kaj-Gustaf Bergh tillträdde som vd för Konstsamfundet 2006 gjorde Hufvudstadsbladet ca tre miljoner euro förlust varje år. Det var frustrerande för en finansieringsexpert, även om hyresintäkterna från fast egendom delvis hade täckt och lappat de försluster tidningsverksamheten medfört.

Samarbetsförhandlingar har förts årligen sedan 2008, då tidningshuset fick tre år på sig att bli självbärande - efter en decennier lång rad av förlustår. Lösningen var kraftiga nedskärningar i papperstidningen och satsning på den papperslösa tidningen, webben och digitalisering. På fem år försvann vart sjätte årsverke, men Hufvudstadsbladet gjorde 2013 fortfarande lika stor förlust som sju år tidigare. Hufvudstadsbladets egen förmögenhet hade då redan kanaliserats till nygrundade KSF-Media, en finansiell paraplyorganisation med fem andra tidningar på sydkusten.

Tornet som skalv
HBL Kväll lanseras 2014 Tornet som skalv Bild: Vidi-Press tornet som skalv

Jubileumsåret 2014 började starkt med lanseringen av Nordens första digitala eftermiddagstidning HBL-Kväll i januari. Men samtidigt sviktade annonsmarknaden. Två månader senare inkorporerades Hufvudstadsbladet slutligt i KSF Media. Den nya ledningen meddelade om samarbetsförhandlingar som ledde till att en reducering av årsverkena med en femtedel.

Uppsägningarna i oktober medförde att antalet journalister minskade speciellt i bevakningen av inrikesnyheter. Därför firade Hufvudstadsbladet inte sitt 150-årjubileum med glädjetårar. De tårar som fälldes trillade för att de egna leden glesnade.

Text: Matts Dumell

Tornet som skalv
Yle Fem torsdag 4.12.2014 kl. 22.00
30 dagar på Arenan

Mellan raderna
Yle Fem söndag 7.12.2014 kl. 20.00 (repris tisdag 30.12)
30 dagar på Arenan

Produktion: Vidi-Press Oy, 2014

Läs också:
Hur kär är Husis för dig?
Hufvudstadsbladet i Yle Arkivet
Twitterbloggen: Vi vänder ett blad på HBL - bakifrån