Hoppa till huvudinnehåll

Att få klara sig själv som handikappad

En person som sitter i rullstol eller har något annat handikapp är också en människa precis som andra. En människa som vill ha ett hem, kunna röra sig själv och klara sig själv.

I ett reportage från 1971 diskuteras problemet med hur handikappade sätts in på anstalter och institutionaliseras där. Man funderar på hur det är att inte få välja mat själv, inte ha en dörr att stänga, inget privatliv. Socialkurator Siv Fagerlund talar om bristen på eget och tomheten i hemmet. För Stig har livet blivit mycket bättre när han fått en egen ingång med nyckel.

När man hamnar i rullstol borde rehabilitering och skolning vara självklara, men så är det inte alltid. I synnerhet inte för de som inte kan finska berättar August Björndahl i Budkavlen 1973.

Svårt rörelsehandikappade unga är hänvisade till ålderdomshem. Ekonomie kandidat Ossi Wikman lider av MS och sitter i rullstol. I Regionalen från 1985 diskuterar Ossi Wikman om hur svårt det är för en rullstolsbunden att röra sig och fungera normalt. Han kritiserar ungdomsåret för att man glömmer de unga som lider av något handikapp. Att komma ombord på ett tåg kan vara omöjligt.

Trots att det blivit bättre med åren är kollektivtrafiken för personer med handikapp alltid ett stressmoment. Det kan vara höga trösklar eller icke-fungerande samåkning.

En handikappad person njuter av att få göra saker där hon eller han inte bara är handikappad. En hobby där en handikappad person får känna frihet och styrka är ridningen.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet